- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Första afdelningen /
161

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161
Våren 1526 uppdagade dessa planer ej blott i sådana
ingrepp i kyrkans rätt, å hvilka prof ofvan blifvit anförda,
utan ock i försök att vinna tänkesättet för en mera
omfattande och på folkets bifall grundad förändring.
Konungen hade vid Eriksmessan (d. 18 maj) stämt Uplands”)
allmoge till Upsala. Sjelf kom han dit i spetsen för en här
af 2000 fullrustade ryttare, och icke ringa antal fotknektar.
På gamla Upsala högar samtalade han eller som det hette
höll burspråk med allmogen dels om den sannskyldiga tron
och gudstjensten, dels om verldsliga ärenden: vid hans sida
satt till häst hans kansler Laurentius Andreæ; erkebiskopen
var ock närvarande. Konungen klagade bland annat att här
i riket vore för många late och onyttige prester, och
klostren fullproppade med munkar, hvilka alle vore föga annat.
än ohyra, den der förtärde yppersta grödan af landet. Han
tillsporde derföre allmogen, om den icke hölle för likt att
han måtte hålla mönstring med dem. Dem som vore lärde
och duglige till att predika, ville han väl försörja med godt
underhåll. Men de andre onyttige presterne måtte väl se
sig om och nära sig i sitt anletes svett, som Gud befallt
hade; och i deras ställe ville han låta komma dels
skolmästare och djeknar, som kunde upptukta och uppfostra
ungdomen uti kristlig lärdom och goda seder, dels fattiga,
sjuka, halta, blinda och förlamade menniskor, hvilka deraf
kunde hafva deras nödtorftiga föda och uppehälle. Men
allmogen ropade och svarade, att de ville behålla sina
munkar och hafva dem oförjagade, efter de sjelfve skulle föda
och fodra dem. De började derpå klaga öfver att man ville
förbjuda latinska messan och ändra deras gamla tro. Till
dessa nyheter vore kanslern skulden: han vore den som
förledde konungen att störa kyrkans frihet.
De begärde i till-
*) Detta ord innefattade stundom icke blott de egentligen så
kallade Upländerna, utan äfven närliggande landskaper ofvan om Göta
länderna.
Sv. Reform. Hist. I.
11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free