Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
ifrån Spanien kejsaren Karl V till flera Tyska förstar, det
han ämnade besöka påfven i Rom för att med honom
öfverlägga om de kraftigaste mått och steg till Lutherska
kätteriets utrotande, och sedan begifva sig till Tyskland och der
vidtaga de öfverenskomna åtgärderna. Vid riksdagen i Speier
förkunnades ock af Ferdinand, d. 3 augusti, kejsarens fasta
beslut att uppehålla och verkställa det i Worms fem år förut
emot kätterierna utfärdade påbudet. Men påfven Klemens
VII hade nu, missnöjd med Karls motverkan mot hans
planer att inom Italien förstora sitt verldsliga välde, mot kej-
´saren bildat en helig liga. Genast återkallade kejsaren sina
stränga ord emot Tysklands protestanter, ville låta
Wormserediktet ännu hvila, erbjöd do protestantiska förstarna förbund
till gemensamma företag mot Turken eller emot påfven, och
d. 27 aug. fattades det beslut att ett kyrkomöte, allmänt
eller för Tyskland, skulle sammankallas inom ett år, och
att till dess detta afgjort stridigheterna, hvar och en af
riksständerna egde att om kyrkan bestämma såsom han ville
inför Gud och kejsaren derföre ansvara.
Två dagar senare drunknade vid Mohacz under
flykten undan Turkiska sultanen Soliman II, Ungerns och
Böhmens konung Ludvig, som hade testamenterat sina kronor
till Ferdinand, kejsar Karls strängt och ifrigt påfviska
broder. Denne lemnade Tysklands angelägenheter för att
bevaka det rika men ovissa arfvet.
I denna villervalla misstänktes påfven vara i förbund
med Turkarnas sultan. Konung Gustaf försummade icke att
göra påfvevännen Brask uppmärksam på detta ovärdiga
förhållande. ”Tycker ock oss”, skref konungen till honom d.
9 nov. 4526, ”att påfven är den, som mest träder ifrån
kristelig tro, i det han sig gifvit hafver intill Turken, som
nu fullmägtig är öfver hela Ungern, och träder fast in i
Tyskland, och hafver märkligt tillfälle utvidga sin magt i
kristendomen, der han bistând hafver af påfven, som först
och mest skulle honom motständig vara”. Biskopen yttrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
