- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Första afdelningen /
168

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468
derom till Thure Jönsson: ”Nu i denna dag skref oss vår
nådige herre till, att påfven skulle hålla med Turken, och vi
kunna det ej begripa huru det kan vara, efter han med så
svåra summor hjelper emot honom på alla sidor. Om det
än så vore, kunde den heliga kristna tro eller kyrkan deri
intet bättra, det han så gjorde: utan ville honom gå som
andra, de för sådana saker hafva afsatte varit. Och
vore intet fast fundament derföre undergå Luthers eller något
annat kätteri. Misstanken om Klemens’ uppförande dref
Brask till de grundsatser, hvilka tillhört mötena i Kostnitz
och Basel, och för hvilka hans sinne äfven föröfrigt ej var
obenäget. Konungen svarade han ungefär på samma sätt
som han skrifvit till Thure Jönsson, men tillade: ”är ej
under att Turken öfverfaller kristendomen, när han hörer dem
ej ens vara för denna nya läran¨*).
Kejsarens sinne var förbittradt emot påfven. Karl
talade och handlade så att en påfvedömets fiende icke kunnat
göra det annorlunda. Han yttrade till påfven sin förvåning
att Kristi ståthållare kunde våga utgjuta blod för verldsliga
besittningar: detta vore stridande mot evangelii lära.
Ferdinand erhöll befallning att för kejsarens räkning låta anställa
värfningar i Tyskland. Han lät säga, att man borde
tillkännagifva att hären skulle rycka mot Turkarna; en hvar
förstode väl hvilke Turkar här menades.
I slutet af 1526, då Klemens redan förut en gång
undan upplopp inom staden Rom måst innesluta sig inom
fästet Engelsborg, uppbröt kejsarens Tyska här till Italien.
Förenad med dervarande krigsfolk, och i trots af kejsarens
stillestånd med påfven, stormade den Rom d. 6 maj 1527.
”Saken är under Guds dom””), hade Brask d. 20 dec. 1526
yttrat om denna tvedrägt emellan påfve och kejsare.
Domen var nu fälld.
*) Skand. Handl. 16, 43. 49. 61.
**) ”Lis pendet sub divino judice”. L. c. 16, 63.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/1/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free