Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
äfven flera af nya testamentets böcker, ville för möjliga
missbruk inom kyrkan ogilla äfven de goda bruken, förnekade
menniskans frihet, upphäfde kyrkans sakramenter, ville
frånkänna prester all inkomst, bestridde munkars tiggeri, hade
bortlagt fastan m. m. Olaus besvarar hvarje punkt efter
behof vidlöftigare eller kortare, och gifver vid de flesta
påfviska kyrkan den skuld, som motståndaren ville kasta på
Luther och hans anhängare. Ett sorgfälligt studium af den
heliga skrift, och af kyrkofäders skrifter visar sig i hans
arbete. Af Luthers dittills utkomua skrifter anförer han ingen,
men förråder dock noga kännedom af dem. Han var dock
långt ifrån den blinda Luthersdyrkan, som sedan blef så
vanlig.
Paulus Elia hade klandrat Luther, emedan han
först yttrat att kristenheten farit vill i trehundrade, sedan
att den farit vill i tusende, slutligen i trettonhundrade år.
Olof ingår härvid icke i försvar för Luther, utan anmärker:
”han är skröpelig menniska som vi flere, och kan fara vill
så väl som vi. Men han råder dertill, att vi skole blifva
vid skriften: se vi att hans ord draga öfverens med
skriften, då skola vi följa honom, annars icke”. Då han på
öfvertygande sätt uppdrager skilnaden emellan Guds bud och
menniskors bud och stadgar, och visar huru de senare
småningom tillkommit, och ofta ifrån ett åsyftadt godt ändamål
förfallit till missbruk, tillägger han, såsom reformationens
försvar: ”våra föräldrar hafver varit tillstadt att vända godt i
ondt, men oss må icke tillstadt varda att vända ondt i godt”.
-
Ehuru här Svenska kyrkoreformationen i lärans förbätt–
ring framträdde nära fullmognad, bör dock en närmare
uppmärksamhet fästas vid en annan nära samtidig skrift: ”svar
på tolf spörsmål om några stycken, der den evangeliska
lärdom och de papisters lärdom icke draga öfverens, och
drifves tillbaka de svar som doktor Peder Galle om
samma spörmål gifvit hafver. Olaus Petri. Stockholm 1527”*).
Senast tryckt nos v. Troil, 1. c. 1, 1-145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
