Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Konung Gustaf hade, säger Olof i företalet till denna
skrift, lagt på hjertat den tvedrägt som var om tron, och
derom befrågat sig än med den ena parten än med den
andra, för att finna hvarpå denna tvedrägt mest berodde.
Han hade slutligen blifvit upplyst derom, att om man än
var oense i många delar, så vore dock isynnerhet tolf
stycken, i hvilka man ej kunde komma öfverens. Dessa lät
konungen uppställa spörsmålsvis, och sände dem till några
män af hvardera partiet, och begärde veta deras svar och
skälen dertill. Olof förmodar konungens afsigt hafva varit
att sedan sammankalla flera lärda män och kyrkans prelater,
förelägga dem till pröfning och afgörande de gifna svaren,
och sålunda få tvedrägten stillad.
Hvilke de flere män voro, som uppmanats att besvara
spörsmålen, är icke bekant: förnämligast voro de väl de
tvenne stridsvane kämparne Peder Galle och Olaus Petri.
Till dr Galle sändes spörsmålen ifrån konungen d. 4 dec.
1526 med begäran att han redan till julaftonen måtte få
hans skriftliga svar. Konungen förmodade Galle vara pligtig
att lemna dessa svar, ”efter Jären en doktor i den heliga
skrift, och hafven fördenskull studerat, att J skullen veta.
undervisa oss lekmän om slika stycken, de oss nyttiga äro
att veta till vår salighet”*).
De spörsmål som tillställdes Galle voro blott tio. Flera
voro i början icke uppsatta, men de andra två, om
klosterlefvernet och altarets sakrament, tillkommo snart, så att
han kunde på samma gång äfven besvara dem**).
*) Thyselius 1. c. 1, 46. f.
Paulus Eliæ, om hvilkens deltagande i denna strid skall i det
följande nämnas, hade icke heller till Köpenhamn fått flera än tio, ehuru
han sedan hört att ännu två voro framställda. I Brasks brefvexling
omnämnas blott fyra (Skand. Handl. 16, 83) på ett ställe som hänvisar
till febr. 1527: ibland dessa fyra äro de tvenne i början felande. D. 22
jan. 1527 hade Brask tillsändt Galle J. Ecks i Tyskland utkomna
Enchiridion adv. Lutherum. Han var oviss om Galle förut hade sett den.
Den synes icke hafva begagnats af Gaile, och hade ock varit honom till
föga nytta.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
