Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
kan att skärseld är till. Den bevisas af skriften (Matth.
42, 32. 2 Makk. 12, 44): den synd som förlåtes i den
andra verlden, förlåtes icke i himmelen, ty der är ingen synd;
icke i helvete, ty der är ingen förlåtelse: således i
skärselden. Den bevisas vidare af helga manna lärdom, hvarvid
Gregorius Nyssenus och Augustinus åberopas; samt af
kyrkans bruk ifrån apostlarnas tid, hvarföre vittnesbörd anföras.
Kyrkans förböner och messoffer för de döda, att de måtte
lösas ifrån pinan, gälla ock såsom bevis.
Mr Olof åter svarar, att i skriften läres intet om
skärseld. Matth. 12, 32 förklaras af Mark. 3, hvaraf visar sig,
att skilnad ej göres emellan synd som förlåtes i detta och
i tillkommande lif, utan att här blott är ett talesätt, som
uttrycker att synd emot den H. Anda aldrig förlåtes.
Berättelsen om Judas Makkabeus är ej tillförlitlig: den bok hvari
den förekommer, räknas ej till den heliga skrift. Skriften
synes tvärtom vittna mot skärseld; ty är denna, så har
Kristi död ej gjort tillfyllest för alla synder. Men deremot
heter det i skriften, att den som tror, han hafver
evinnerligt lif, och är Guds älskeliga barn: tron gör hjertat rent,
och i döden nederslås all syndig begärelse. Nu hafva de
osägeligt större bedröfvelse, som äro i skärseldens pina, än
de som äro i verlden: deraf skulle följa, att vi borde
öfvergifva dem som här i verlden lida jemmer och vedermöda,
och dag och natt söka hjelpa dem som äro i skärselden,
”och ville så följa deraf ett bistert väsende med oss”.
Om en sådan pina vore efter döden, så hade ock Kristus
ofullkomligt lärt oss kärleken, efter han, då han uppräknar
så många kärlekens verk, icke omnämner de gerningar och
böner, genom hvilka vi skulle för de aflidna lindra
skärseldens qual.
-
-
Men uppenbarelser, lärares yttranden och kyrkans bruk
anser Olof vara ovissa vittnesbörd, der den heliga skrift
icke bevisar en lära.
Sv. Reform. Hist. I.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
