Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
skall hafva utaf dem”. Man borde inskränka deras rikedom,
då de hittills slagit under sig gods, ”somt med skinande och
sjelfdiktad gudstjenst, den Gud aldrig budit hafver, somt
eljest med deras list och onda funder”.
I afseende på biskoparnas slott och fästen heter det 1
beslutet rätt och slätt, att de skulle öfverlemnas till
konungen. Men i riksrådets bref tillägges att konungen måtte
taga dem, ”besynnerligen till dess kronans slott uppbyggda
varda:” skälet yar nemligen att kronans slott dels förfallit,
dels blifvit förstörda. Adelns betänkande öfverensstämmer
med riksens råds bref. Borgare och köpstadsmän föreslå,
att biskoparne måtte lemna konungen sina befästade slott,
till dess kronans hunne iståndsättas. Bestämdast utlåta sig
bönderne om öfverlemnandet såsom ett lån till kronan: ”de
samtyckte, att konungen må taga till låns med bisperna,
och nyttja deras slott, till dess riket kan komma uti en
bättre stadga, och allmogen som så förblottad är, måtte
förkofra sig igen”.
Det synes som hade man icke ansett sig för rikets
trygghet emot en öfvermägtig hierarki behöfva fråntaga
biskoparna deras slott och borgar. Men vid Strengnäs riksdag
1529 förklarar konung Gustaf, att deras öfverlemnande till
konungen var nödigt, emedan de ofta voro ett skydd för
upprorsmän, tilläggande dock, att de måste af kronan
innehafvas åtminstone till dess kronans slott blifvit upprättade”).
Laurentius Petri angifver samma skäl; och något
återlemnande kom sedermera aldrig i fråga, möjligen äfven emedan
räfsten med biskopsbordens gods bragte dem ifrån deras förra
innehafvare.
Med domkyrkornas och kanikernas ränta skulle, enligt
recessen, förfaras på samma sätt som med biskoparnas: ”När
öfverlagdt är hvad till deras redeliga uppehälle behöfves, så
tage konungen det utöfver är i deras ränta, sig till hjelp”.
*) Stiernman 1, 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
