Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
besparingar, kunde svårligen hafva någon annan följd än
deras fullkomliga ödeläggande. Också anmärker Laurentius
Petri i sin förklaring, att i detta ärende hade man förfarit
mildeligen, emedan klosterväsendet vore bygdt på lös grund,
och kunde väl ödeläggas med allo.
3. För att afhjelpa den tredje bristen, ridderskapets
fattigdom, samtycktes, att konungen och ridderskapet måtte
vidkännas alla de gods, som voro gifna, sålda eller pantsatta
under kyrkor, kloster, prebender, begängelser m. m. sedan
den tid, då konung Karl Knutssons räfst stod. Dock så,
att köpta eller pantsatta gods skulle lösas för mer eller
mindre allt efter som de längre eller kortare tid varit borta,
och icke löst sig sjelfva. Ingen skulle taga sitt igen förrän
han på tinget fullgjort sin börd med tolf män efter lagen i
svarandens närvaro. Skattejord skulle gå tillbaka, huru
länge som helst den varit borta; med undantag af
prestborden i Norrland, eller så mycket af dem som presten
behöfde till redligt uppehälle.
-
Beslutet var åter alldeles öfverensstämmande med adelns
utlåtande, utom att detta uttrycker mera bestämdt att
äfven skattejord skulle lösas tillbaka, och icke förbjuder
återbörd af endast prestborden i Norrland, utan i allmänhet
undantager ”tillbörlig preståttelse, hvaraf han gör skatt till kronan”.
Uplandslagens kyrkobalk, hvilken vi här åberopa,
emedan den genom landslagen blef allmänt gällande, bestämmer
i kap. 2, att kyrkobol, hvarå prestgård skall byggas, skall
vara markland jord vid hvarje hundaris (härads) kyrka, och
half mark jord vid hvarje tolftakyrka. Kyrkobolet skulle
vara fritt från utskylder: bönderne hade att utgöra
utskylder för kyrkans jord. Men egde kyrkan mera jord,
skulle den stå i fulla utgärder, om ej konungen gåfve den
jord frälse.
I afseende på prestborden var recessens mening
otydlig och ofullkomlig. Var det endast den till de Norrländska
Sv. Reform. Hist. 11.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
