Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
prestgårdarna gifna skattejorden, som ej fick återbördas?
Och huru skulle förhållas med frälsejord, som låg till
prestborden?
Laurentius Petri gifver en förklaring, som väl i
recessen inlägger en bestämd mening, hvilken icke der finnes,
men dock synes vid verkställandet hafva blifvit följd. Då
recessen tillåter återbörd af gods ifrån kyrkan och
prebender, så vill Mr. Lars hafva detta förstådt om de stiftelser,
hvilka saknade all grund i den heliga skrift. Men det hade
icke varit recessens mening, att de gods skulle återtagas,
som voro gifna till de fattigas uppehälle under helgeandshus,
hospitaler, sjukstugor m. m.; ”ty vi hafva Guds ord för oss,
att man de fattiga hjelpa skall”, äfvensom att man skall
hjelpa sockenpresterna. Det hade således ej heller varit
recessens mening, att man skulle rycka prestborden undan
presterna. Man hade undantagit prestborden i Norrland,
emedan då recessen gjordes, det var allom veterligt, att
dessa voro komna utaf skattejord. Men detta borde
förstås om hela landet, så snart samma skäl gälla, och så
hade man väl uttryckt sig, om man vetat att annorstädes
förhöll sig på samma sätt som i Norrland. Men mycket
mindre ville recessen tillåta att frälsejord som blifvit prestbord,
skulle återkallas. Yttersta grunden till denna förklaring
finner han i den temligen vådliga grundsatsen, att ”man skall
härutinnan såsom i all lag se till skälen hvarföre lagen så
gjordes, och när man vet skälen, ligger minsta magten
uppå orden”.
Hela det beslut, som genom denna tredje punkt af
Vesterås recess vidtogs med hänseende till Svenska kyrkan, och som
i alla de länder, der reformationen genomfördes, på ett eller
annat sätt vidtogs och tillämpades, har ofta från påfviska
kyrkans sida framkallat emot reformationen anklagelsen för
ett brott, då den kränkte helgden af död mans vilja.
Påfviska kyrkan bevarar derföre ock anspråken på återställelse:
den måste hafva dessa anspråk, om den icke vill gilla att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
