Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
2. Vesterås ordinantia.
Flera stadgar, hvilka dels voro en nödvändig följd af
recessen, dels ansågos vara genast nödvändiga förbättringar
inom kyrkan, innefattades i den särskilda anordning, som
bär namnet ordinantia. Den innehåller tjugo artiklar, hvilka
för lättare öfversigt här meddelas efter vissa allmänna
grunder. Vigtigast äro de, som bestämma den magt, som åt
konungen anförtroddes i kyrkans angelägenheter.
1. Konungens rättighet till uppsigt öfver biskoparnas
embetsverksamhet och vid tillsättning af andeliga embeten.
Första artikeln bestämmer: ”Biskoparne besörje
sockenkyrkorna, då de lösa äro. Dock hvar de besörja dem med
de klerker, som obeqväme äro, manslagare, drinkare eller
dem, som icke kunna eller vilja predika Guds ord, kan då
konungen någon annan bespörja som beqvämare är, hafve
våld drifva den obeqväma ut, och besörja kyrkan med den
som beqväm är”.
Art. 20: ”prelaturer, kanonier, prebender skola ej
förses med mindre konungen blifver åtspord eller den hans nåde
dertill skickandes varder”.
Art. 49: ”Biskopen vige ingen till prest utom den,
som kan predika för folket Guds ord”.
För att fatta betydelsen af dessa och följande stadgar,
måste vi jemföra dem med de rättsförhållanden, hvilka förut
bestodo inom vårt fädernesland. Vi inskränka oss likväl dervid
till det nödigaste och till dessa förhållanden såsom de genom
landslagens kyrkobalk och andra för Sverige gällande anordningar
voro bestämda, lemnande ur sigte den allmänna kanoniska lagen.
Biskoparnes rätt att tillsätta prester vid heliga gäll var
gammal. Vid alla egde han dock att göra afseende på
socknemännens vilja, eller dens som till sockenkyrkan hade
”faderlig rätt” (jus patronatus)”), äfvensom på konungens vid
*) Landslagens kyrkobalk kap. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
