Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
erbjudas och upplåtas åt kanikerna och prebendaterna i
Linköping, till dess de vid domkyrkan residerandes antal
nedgått till det ofvan bestämda. Domkyrkan och kapitlet skulle
få behålla de gods och den ränta de nu hade, utom hvad
enligt recessen lagligen återkallades, och tillsammans erlägga
till kronan 800 mark danska. När prebendaternes antal
minskades skulle af denna summa afslås så mycket som
motsvarade indragna prebendens andel. De penningar, som
under namn af Romareskatt plägat utgå till påfliga kammaren,
skulle i stället erläggas till kronan. Om sysslomansgårdarna
skulle kapitlet få beställa, med vilkor att onyttig förläning
bortlades, och två kaplaner höllos för ottesångsgudstjensten,
och skolmästaren finge sitt tillhörliga uppehälle.
I Linköping förordnades samma dag för Wexiö, att
der skulle sitta fyra kaniker vid de bästa prebendena och
hålla sex korprester och skolan. De öfrige skulle försörjas
med ledigblifvande gäll på landsbygden. Biskopen,
domkyrkan och kapitlet skulle tillsammans årligen gifva kronan två
läster smör, hvilken imma skulle framdeles nedsättas vid
antalets förminskande. De fingo behålla alla de gods som
ej enligt recessen dem frångingo. Dessutom skulle biskopen
behålla Wexiö stad och alla inkomster emot erläggande af
100 mark danska.
De gjorda öfverenskommelserne, ehuru de ofta
förnyades och förändrades, fortforo dock att hvila på
hufvudsakli-Då kanikernes och
pregen enahanda grunder intill 1544.
bendaternes antal förminskades, hvilket synes hafva skett
temligen fort, då deras ställning under den följande tiden ej
kunde vara särdeles angenäm, och afknappade inkomster
gjorde en flyttning till prestgäll på landet förmånligare, så
ansågos dem tillhöriga embetshus i städerna hemfallna till
kronan, och dels såldes för dess räkning, dels användes
till andra ändamål *). Som åtskillige landtprester innehade
*) Skand. Handl. 22, 318.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
