Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
prebenden och kanonier i Skara, så ansåg konungen dem
kunna vara belåtna med sina gäll på landet, och förklarade
sig år 1533 sjelf vilja uppbära dessa prebendens ränta.
Redan 4529 anslog konungen en mängd hus i Stockholm,
hvilka tillhört dels prebenden, dels gillen, hvilka således också
redan upplöstes, till underhåll för predikanten och
skolmästaren Stockholm.
1 Stockholm. Nu först fick således Stockholm en
predikant på stat utom kyrkoherden.
Utom det att konungen vid sin resa genom riket på
hvarje ort uppgjorde dessa öfverenskommelser, kringsände
han några män till hvarje domkyrka, som skulle granska
och taga i förvar de handlingar, af hvilka de andeliga
stiftelsernes egendom kunde synas”).
stren.
Älven om ränteklostren tog konungen genast bestyr.
Likväl vidtogs icke alltid den åtgärd som recessen bestämt,
att lemna dem i förläning åt riddersmän, utan stundom
afslötos med klostren, såsom med biskoparna och kapitlen,
öfverenskommelser om viss årlig afgift, eller insattes
sysslomän, som för kronans räkning redovisade för uppbörd och
utgift. Den sistnämnda utvägen vidtogs ofta vid
nunneklo-Bernhardinernunnorne i Sko befalldes d. 30 okt. 1527
att vända sig till Laurentius Andreæ för att få en
syssloman förordnad till klostret. I Skeninge kloster för
dominikanernunnor insattes d. 1 sept. 1527 Peder Svenske till
föreståndare, emedan der vore en slösaktig hushållning,
derigenom att klostret hade flera kaplaner, och intog till
underhåll och undervisning flera flickor än nödigt vore.
Abbedissan i Vadstena skulle erlägga 300 mark danska. Dylika
öfverenskommelser om viss årlig afgift afslötos ock med
abboterna i Alvastra och Varnhem, abbedissorna i Vreta, Askaby
och Gudhem m. fl., hvilka kloster sedermera lemnades i förläning.
Genom sträng hushållning med klostrens medel, genom
ökade svårigheter vid nya munkars och nunnors intagande,
*) L. c. 21’, 316.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
