Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Dominikanerne i Skara, hvilke af konungen fått
utvidgad tiggerätt, hade år 1530 hos sig fördolt en broder, som
var förvisad ur landet. Missnöjd deröfver återkallade
konungen de friheter han gifvit klostret, och befaller valda biskopen
af Skara Mr Sven, att rådsamma med lagmannen och andra,
om icke klostret utan för mycken oro kunde läggas öde, och
munkarne, som icke ville utgå, flyttas till Sigtuna*).
Genast efter Vesterås riksdag började ock allmänt den
i recessen medgifna återbörden af egendom, som ifrån
enskilda öfvergått till andeliga stiftelser”). Det fanns väl i
landet ingen sådan stiftelse, som icke derigenom förlorade
en större eller mindre del af besittningar och inkomster.
Och många upplöstes derigenom helt och hållet. Då man
ville utsträcka återbördsrätten äfven till den egendom som
tillfallit helgeandshus, hospitaler och sjukstugor, förbjöds
detta af konungen d. 25 jan. 1528. Att återtaga dit gifvet
gods strede emot Guds bud, som anbefaller oss de
fattigas bästa; och hade vid Vesterås möte hvarken varit
konungens eller riksens råds mening att så borde ske.
För återbörden af frälsegods var likväl en gräns
derigenom satt, att den inskränktes till tiden efter konung Karl
Knutssons räfst. Stundom tillät dock konung Gustaf att gods,
bortgifna före denna tid, måtte återtagas, när nemligen
bördsmannen gjort sig af konungen och riket förtjent, och godsen
så nyss före konung Karls räfst blifvit bortskänkta, att
händelsen ännu vore i mannaminne***). Men i afseende på
dessa gods, hvilka recessen synes hafva menat böra förblifva
kyrkans orubbliga egendom, uppställde konungen annars den
grundsatsen, att dessa äldre gåfvor skulle användas till för-
*) Gråbrödraklostret i Upsala synes hafva bestått ännu 1536, då det
ihogkommes i Dr. Johannis testamente. Peringschjöld L. c.
**) Till dessa räkna vi ock de många gillen som i Sverige funnos,
och af hvilka flera hade fast egendom. Äterbörd omtalas hafva skett i
Stockholm, och förmodligen äfvenså på öfriga orter. v. Troils Handl. 2,
273, 280 m. fl. st.
***) Ett exempel hos Thyselius L. c. 1, 310.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
