Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
bättrande af kronans ränta, sedan kyrkor, kloster och
klerkeriet blifvit försörjda med nödigt underhåll”).
Måste konungen hindra att man vid den nu företagna
räfsten gick längre tillbaka i tiden än recessen medgaf, så
fordrades ännu mera uppmärksamhet och stränghet, att icke
egendom rycktes ifrån andeliga stiftelser, utan skäl och med
åsidosättande af de lagliga former recessen föreskref. Mer
än en gång förekomma hans klagomål och förebråelser för
tilltag af denna art. Med bitterhet yttrar konungen i bref
till ridderskapet i Östergötland d. 28 febr. 1539, det han
hade väntat, att de män som hade konungens län, skulle
biträda honom uti att befordra, skydda och försvara den
evangeliska läran. Men dermed sågo de genom fingren, och
låto det gå vind för våg, huru det kunde. ”Men att taga
gods, gårdar och annan egendom ifrån kyrkor, kloster och
prebenden, det äro alle helt välvillige och redebogne till,
och i den måtton är all man kristelig och evangelisk”.
Reduktionen fort for under nästan hela konung Gustafs
regeringstid’) På senare åren förekommo dock oftare frågor
derom hvilken varit rätt bördeman till återtagna gods, än
om återbörden i första hand. Särdeles var Gustaf Wasa
sjelf vaksam på sin egen rätt, såsom tillhörande en af
landets rikaste ätter, och genom slägtförbindelser arfvinge inom
många bland de öfriga. Han tillerkände sig enskildt äfven
många gods, som tillfallit kyrkan före 1453. Konung Erik
XIV återförde dessa till kronan 1563, men tog dem tillbaka
såsom arf och eget 4566. Efter Eriks störtande från
thronen och hans sons arflöshet tvistade konung Gustafs öfrige
söner och sonsöner om detta arf, som nu ingått i
Wasaättens besittningar, men skulle skiftas ensamt ibland sönerna,
*) L. c. 2, 81. Konungen tillät ock en utlänning, Danska
riksrådet Tyge Krabbe, att enligt Svensk lag söka återvinna ett jordagods,
som var gifvet till Stockholms svartbrödrakloster, ehuru recessen var
gjord endast för deras skull, som ”här inrikes boende äro”. L. c. 2, 28.
**) Jfr Örnhjälms m. fl. relation i Skand. Handl. D. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
