Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
gadt, att Guds ord skulle predikas i alla kyrkor inom riket,
och att i stadskyrkorna predikan skulle hållas före
middagen, så skulle det förvåna att dess rum vid gudstjensten ej
var bestämdt, om man icke erinrar sig, att 1529 års
messbok var en föreskrift för gudstjensten såsom denna då hölls
i Stockholm, och att i städerna oftast predikan tillhörde otte-
och aftonsångsgudstjensterna, då den deremot saknades i
hög-Men sedan denna messordning småningom blef
gällande för hela riket, bestämdes äfven inom densamma hela
gudstjenstens ordning och predikans rum. Detta skedde år
1548. Redan förut hade ett och annat medgifvande gjorts
för latinska språket, så att detsammas begagnande tilläts,
först vid prestens enskilda syndabekännelse, sedan vid någon
enda psalm: upplagan af år 1529 medgifver eller omtalar
deremot allsicke latinets begagnande vid gudstjensten.
messan.
År 1529 hölls redan Svensk messa i Stockholm och i
några andra städer”). Dess införande blef icke allmänt
påbudet, utan skedde ännu endast småningom af presterna der,
hvarest det lät sig göra utan att väcka förargelse ibland
folket. Ännu år 1539, då Måns Johansson, som hade i
förläning Kalmare slott och län, med anledning af konungens
uppmaning till ridderskapet i Östergötland att befordra och
försvara den evangeliska läran, påbjudit att Svensk messa
skulle vid gudstjensten införas inom hans län, erinrar honom
konungen, att på bruket af Svensk messa följde ingen
förbättring, om icke allmogen först undervisades, hvarföre
angelägnast vore, att anskaffa goda och kristliga predikanter
och lärare **).
Om framgången af reformationens vigtigaste arbete, af
bemödandet att bibringa folket evangelii kännedom och
evan-Om
märkningar om kyrkoceremonierna (tredje uppl. Örebro 1838).
dess förhållande till Romerska gudstjensten få vi tillfälle att nämna
något vid den liturgiska stridens skildring.
-
*) v. Troil, 1. c. 3, 104. 145. Förmodligen voro dessa andra icke
namngifna orter de större köpstäderne.
**) Thyselius 1. c. 2, 110. 118. Brefvet är af d. 31 maj 1539.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
