- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Andra afdelningen /
118

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418
presterne rätt skickade sig i sitt lefverne, men alla svårare
saker skulle han underställa konungen.
De för Småland förordnade visitatorerne mottogo äfven
ett annat uppdrag, som superintendenten Norman redan
fullgjort de delar af landet der han visiterat, ehuru i hans
fullmagt ingenting derom nämnes”). Detta var att uppteckna
alla vid kyrkorna befintliga klenoder och andra
silfverarbeten, som icke voro behöfliga vid gudstjensten. De borde
förseglas och på säkert ställe förvaras, till dess konungen
kunde behöfva dem till ”sitt och rikets nödtorftiga och
kristeliga bruk och nytta”.
Med dessa visitationer började nemligen den kyrkornas
plundring, hvilken så föga hedrar den stora konungens minne.
Den silfverskatt, som år 1523 upptogs af kyrkor och
kloster, var af rikets ständer äfvensom af kyrkans förmän
beviljad, och utgick såsom lån eller frivillig undsättning. De
dyrbarheter hvilka vid klostrens upplösning öfverflyttades till
konungens skattkammare, kunde betraktas som danaarf, och
enskilde gifvare tillätos äfven att återtaga sådana**).
Men nu var ej fråga om lån icke heller var ett lika
påträngande behof, och silfrets aflemnande berodde ej på
socknemännens goda vilja. Icke heller åberopade sig
konungen på rådets eller ständernas samtycke, utan förklarar blott,
att han genom några märkeliga välbegrundade och
anliggande orsakers skull hade uti några sina och riksens landsorter
och kyrkor Sveriges rikes krona till stor nytta, gagn,
fromma och bestånd, församla, uppskrifva och förvara låtit det
silfver, penningar och andra klenodier, hvilka så okristligen
*) Äfven för öfrigt hade G. Norman bestyret med presterskapets
beskattning. En afgift som pålades Finlands kyrkoherdar kallas
”hjelpeskatten, som Mr Jörgen superintendens pålade”. (P. Juusten, Chron.
episc. ed. Porthan p. 792). Sjelf mottog han år 1545 det
erkebiskopssätet förut tillhöriga Tuna (Biskops-Tuna) i förläning.
-
**) Mr Kristofer tilläts t. e. återtaga ett silfverkors, som hans
föräldrar gifvit till Gudhems kloster. Thyselius 2, 36.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free