Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Bengtsson mot konung Karl VIII, Jakob Ulfsson och Gustaf
Trolle mot riksföreståndaren Sten Sture, och om biskop
Magni af Skara nu pågående stämplingar *).
De förändringar i kyrkoseder, som voro en följd af
den första riksdagen i Westerås, bestämdes genom
kyrkomötet i Örebro 1529. De som nu ansågos nödiga,
bestämdes vid riksmötet genom en ordinantia. ”). En
trosbekännelse framlades icke heller nu, utom att den gamla
bestämdare upprepas, att ”Guds ord och det heliga evangelium
allmänneligen brukas skall i den kristeliga församlingen här
i Sverige”. Missbruk, dels sådana som man år 4529 blott
sökte återföra till bättre mening, dels andra som förut ej
omnämnts, blefvo förbjudna: sådana voro helgonens
tillbedjan eller åkallan, bruket af pelegrimsresor, vigvatten, salt,
vax, rökelse och monstranser, liks vigning vid kyrkoporten
eller hemma i husen, äfvensom nu gillen eller
gillesgästabud, hvilka plägade vara förbundna med vidskepliga bruk ***),
och själamessor, samt så kallade års- löftes- och
likstolsmessor förbjödos. Helgedagarnes antal skulle inskränkas, och
några stadgar gåfvos rörande kyrkotukten. Konungen och
allt riksens råd, adel, biskopar, prelater, köpstadsmän
och menige man forpligtade sig att alldrig gå ifrån den
nu antagna läran.
Dessa beslut äro de enda offentligen vidtagna +) under
de sista tjugo åren af Gustaf I:s regering, men ändringar
skedde ock utan sådana offentliga förklaringar, skedde här
och der till dess de voro småningom allmänt brukliga: en
――――
*) Tegel 1. c. 2, 200 fr.
Konung Gustaf I:s och riksens råds ordinantia i Westerås år
1544 hos Thyselius 2, 192 fr. Den omnämnes icke i öfriga offentliga
handlingar vid eller efter denna riksdag, men åberopas af konungen i
hans bref till Helsingarna d. 19 jan. s. å. (L. c.)
***) Man plågade t. ex. vid många dricka skålar för helgon.
+) Ar 1546 förklarar konung Gustaf, i sin Förklaring till hela
Tyskland (Stjernman, Bih. s. 56), att den af honom gjorde
reformationen skulle ”med det snaraste komma i ljuset”. Han ansåg således ännu
ingenting vara kungjordt som kunde bevisa dess beskaffenhet. Sedan
kom ej heller något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
