Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
ningspunkt fanns för denna hierarki. En sådan
anslutningspunkt syntes honom ligga i de gamla kyrkosederna, som
till stor del hvilade på falska läror. För benägenhet till
dessa, hvilkas förändring inträffade samtidigt med åtskilliga
tryckande förändringar i böndernas borgerliga frihet fick
allmogen uppbära stränga förebråelser. Den anklagas att
vilja styra om saker, hvilka den icke förstod, att ”vilja
regera prester och utlägga latinskt mål”. Den borde
besinna att förre biskopar och prester fört fäderneslandet nära
till undergång. ”Och hvar allmogen sig icke annorlunda saken
företager, är till fruktandes, att ock så ännu sker, så att
erkebiskop Gustaf, Mr Didrik och flere sådane deras
vederlikar komma och förskaffa dem så mycket aflat, vigvatten
och rökelse, att oss alla svider i näsan derefter” *).
Ifrån riksdagen i Westerås 4527, som beslutat den
kyrkans reform, utan hvilken Gustaf 1 ej ansåg sig kunna
behålla den fyra år tidigare honom erbjudna Svenska
konungakronan, hade nära sjutton år förflutit, och åter fyra
år sedan riksens råd hyllat honom som arfkonung, då år
1544 vid riksdag i samma stad, Westerås, konungen inför
riksens ständer, hvilka nu ville stadfästa denna arfförening,
uppträdde med erinran, att han sökt befordra sann kristelig
lära och anskaffa dess förkunnare inom riket: konungen
bekände denna läras hufvudpunkt vara sann förtröstan på Jesu
Kristi allena gällande förtjenst, och yrkade att gudstjensten
borde förändras till motsvarighet emot denna bekännelse, så
att man bortlade hvad i den heliga skrift icke vore
grundadt. Denna lära hade de gamle icke drifvit i landets
kyrkor. Konungen uttryckte derföre sin förundran, att folket
hängde så fast vid de gamla biskopar och kyrkoseder, och
påminner om landets olyckor genom erkebiskoparna Jöns
*) Konungens bref till menige man uti Eriksmessomarknad i
Upsala den 18 maj 1543 (Thyselius 1. c. 2, 185). Det var likväl ej blott
inblandningen i kyrkans angelägenheter, utan äfven i den borgerliga
styrelsens, för hvilken allmogen nu bannades i anledning af Dackeupproret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
