Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
ning af samma ord: den första eller ordinarius begagnades
äfven af Romerska kyrkan om biskopar”). De hindrade
således ej de nya embetsmännen att intaga en ställning, som
kunde anses vara kyrklig, såsom öfverensstämmande med
kyrkans häfd. Af folket kallades de ock biskopar**). Men
att konung Gustaf sjelf, ehuru han icke kallar dem sina
ordinarier, såsom han år 1539 talade om sina biskopar***),
hade en afsigt med denna förändring, visar sig deraf att
han aldrig, så vidt vi känna, tillägger dem namnet biskop,
under det han samtidigt dermed, och under hela sin
regeringstid, aldrig upphörde att gifva biskopsnamn åt de före
1543 af kapitlen valda tillsynesmännen: han endast bortlade
att tilltala Laurentius Petri med namnet erkebiskop, så att
denne ifrån år 1539 endast får heta biskop Lars+). Han
ville göra en åtskilnad emellan de ”stora bisper”, som
tillegnat sig ”stor och otillbörlig dignitet och vördning”, och
hvilkas embete ansågs vara overksamt för kyrkans sanna lif,
men deremot befordra villfarelser och störa det borgerliga
samhällets frid och lugna utveckling, och dem, som nu skulle
vaka öfver ordning och skick inom Svenska kyrkan++).
Dessa senare kallade han vanligast ordinarier, och tyckes
hafva haft för afsigt att låta biskopsnamnet utdö med de
män som redan emottagit detsamma, för att med sjelfva
namnet låta embetets missbruk falla i glömska.
Förändringen inträdde till en början och fortfor länge
att endast ega rum i Linköpings och Skara stift. Öfra
Sveriges biskopsstolar innehades af valda biskopar ända till
1556, då biskopen af Vesterås dog och den af Strengnäs
*) Inom Svenska medeltidskyrkan förekommer det i mötesbeslutet i
Söderköping 1441 (Reuterdahl, Stat. syn. p. 125).
**) Diar. Vadst. (Scr. rer. Su. 1, 1, 223) Skand. Handl. 17, 55.
Denna fortfarande benämning talar för ordinariernas biskopsvigning,
de annars väl förlorat i allmänhetens ögon sitt kyrkliga anseende.
dâ
***) Se ofvan sid. 114.
+) Ännu år 1537 kallas han erkebiskop.
++) Thyselius 1. c. 2, 200. 309. 396. m. fl. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
