Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
sattes ifrån embetets utöfning. Desse tre handlade ofta
gemensamt, då kyrkans talan skulle föras: så skedde år 4549,
då vid frågan om kejsaren Karl V:s Interim, och 1552, då
vid frågan om konung Gustafs tredje förmälning, de efter
gemensam öfverläggning afgåfvo utlåtanden, vid sistnämnda
tillfälle äfven oböjlige för konungens vilja. Biskoparne
Skytte af Åbo och Jöns af Wexiö visa vid slutet af deras tid
ingen offentlig verksamhet.
-
Vid slutet af konung Gustafs regering, sedan
innehafvarne af alla Sveriges biskopsstolar blifvit ombytte på
1550-talet, var erkebiskopen den ende som ännu af konungen
mottog biskopsnamn. Efter den år 1553 med döden afgångna
biskop Jöns Boson emottogs Wexiö stift af Nicolaus Canuti.
M. Skytte dog d. 30 dec. 1550: Åbo stift stod sedan ledigt
till våren 1554, då det af konungen delades, så att Åbo
stift tillföll M. Agricola, hvilken redan ifrån 1548 biträdt.
Skytte i embetsförvaltningen, och Wiborgs sedermera Borgå
stift gafs åt P. Juusten. Agricola har de största förtjenster
om Finska kyrkan: han öfversatte på Finska och utgaf ifrån
år 1542 nya testamentet, större delen af det gamla,
handboken, messboken, psalmer m. m.). Han dog 4557, och
efterträddes af P. Follingius, efter hvilkens afsättning år
1563”) P. Juusten flyttades if ån Wiborgs till Åbo stift. Vid
Agricolas och Juustens första utnämning hade konungen
kallat till Stockholm de män som ännu i Åbo kunde anses
utgöra domkapitlet: det synes som hade iakttagits formen eller
åtminstone skenet af val, så att dessa således icke alldeles
försvunno: de vigdes på konungens befallning till sina
embeten af biskop Bothvid i Strengnäs. Agricola väckte straxt
derefter, dock utan vidare påföljd, konungens stora misshag
* Efter att hafva tjenstgjort vid Åbo kyrka, studerade han tre år
i Wittenberg och blef der magister 1539, då han i sällskap med G.
Norman återvände till Sverige, och anställdes genast som skolmästare i
Ábo, der han redan förut innehade prebende. M. Luther kallar honom
”juvenem eruditione, ingenio et moribus excellentem” (Skand. Handl. 4, 42).
**) Såsom misstänkt att hålla med hertig Johan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
