Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
C
E
1
1
1
1
Afven konung Erik fann snart nödigt att söka lugna
den oro som af dessa strider väcktes, och förklarade sig
öppet emot Kalvinismen, som ehuru onämnd stämplades
såsom ”vrångvis lärdom.” Detta skedde i det påbud som d.
29 aug. 1563 han ifrån sitt fältläger utfärdade, några dagar
efter sedan han från Stockholm begifvit sig till det nyss
började Danska kriget. Främlingarne förbjudas att förkunna sina
villfarelser ibland allmogen, eller inlåta sig i disputationer med
någon, ”utan med dem som dertill förordnade äro:” de
andre förbjudas att med dem ingå uti trostvister; dock finge
de främmande för sig behålla sina meningar, och äfven
bevista gudstjensten i landets kyrkor, hvarigenom de möjligtvis
kunde omvändas ifrån sin vrångvisa lärdom ”).
Den söndring som öfverallt framträdt emellan
Lutheraner och Kalvinister, var nu äfven framkallad inom
Svenska kyrkan. Fräulingarne synas oförsigtigt hafva velat
utsprida sina meningar och troligen dervid funnit deltagande af
Lutherska puritaner. De väckte derigenom de Svenska
prester, som slöto sig intill erkebiskopen, att öppet predika emot
dem, och förmana sin hjord för villfarelsen. När åter
sålunda kyrkan syntes förklara sig emot dem, nödgades af detta
motstånd Kalvinisterne i Stockholm att begära konungens
beskydd. De öfverlemnade till honom sin trosbekännelse, med
högst få förändringar densamma, ehuru öfversatt på latin,
som år 1559 blifvit antagen af Frankrikes reformerta kyrka
vid dess första nationalsynod, och anhöllo att den måtte
jem-Vi kunna derföre ej uppgifva den tid på hvilken denna skriftvexling
föregick, ehuru vi förmoda att det skedde 1562 eller 63. Icke heller kan
bestämmas hvilken denne Martinus Olai var, ehuru vi förmoda, då Fant
kallar honom Helsingus, att det varit den redan nämnde sekreteraren
af detta namn, och icke då varande ordinarius i Gefle, år 1564 till
ordinarius i Limand nämnde (Riksregistr. 1564, första vol., fol. 115,
hvarest han kallas Mårten Gestring), sedermera såsom biskop af Linköping i
liturgiska striden ryktbare Mart. Olai Gestricius, hvilken man vanligen
förvexlat med den förra, ehuru åtskilnaden angifves genom de olika
landskapsnamnen.
*) Inhibition uti religionssaker. Riksregistr.
Sv. Reform. Hist. II.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
