Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET.
Konungarne Gustaf I och Eric XIV. Början
af konung Johan 111:s tid. Kyrkolagen.
Upsala möte 1572. Erkebiskopen Laurentii
Petri d. a. död.
Kyrkoförbättringen sådan den försiggick i Skandinavien
och Tyskland, sökte att genom en närmare förbindelse
mellan kyrkan och staten upphäfva det split, som länge varit
en källa till begges olycka. Den del af kyrkans
medlemmar, som insågo behofvet af dess förbättring, måste ock hos
den verldsliga magten söka räddning undan det förtryck,
hvars vidtfamnande arm icke ens unnade lifvet åt den olika
tänkande. Skiljedomen mellan de stridande kyrkopartierna,
så vidt nemligen menniskovälde kan något förmå inom
sanningens rike, låg i sjelva verket i denna magts händer: den
måste antingen sluta sig till ettdera af dessa partier och söka
undertrycka det andra, eller ock öfva denna skiljedom genom
att skydda begges lika rätt. Men detta senare kunde likväl
ännu på länge icke ske: en kraftig och hela menniskans tankelif
omfattande fromhet kunde icke inse möjligheten af borgerligt
samhälle utan bestämd kyrklig bekännelse, och lidelserne, voro
de än icke alltid helgade af kristendomens anda, voro ännu
icke heller domnade eller kufvade genom de religiösa
intressenas afkylning eller statsnödvändighetens kraf.
Vid reformationens början kunde dess saks framgång
ej annat än till stor del bero af förstarnas personlighet. Den
stöddes i Sverige under konung Gustaf I:s långa regering af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
