Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
mångas hjertan i den stund, då denna enhet syntes
objelpligt försvinna. I England hade Johan 1559 sett de ännu fär—
ska spåren efter Romerska kyrkans blodiga herravälde under
drottning Maria, och de första försoningsförsöken under
Elisabeth. I Sverige mötte honom kort derefter den genom
Kalvinismen väckta oron, hvilken han kunde med så
mycket lugnare uppmärksamhet betrakta, som den till mesta
delen stormade utomkring murarna af hans fängelse. Sin
fyraåriga fångenskap delade han med sin gemål, hvilken såsom
tillhörande Romerska kyrkan, medfört en i Sverige afskydd
trosbekännelse och gudsdyrkan: tillfälle till jemförelse erbjöd
sig så mycket mera, som han stundom ock måste vara sin
gemåls andelige tröstare, då åtminstone tidtals man vägrade
hennes prester tillträde till fängelset. Till studier var ock
god ledighet, och grundlades väl redan nu de planer, som
sedan skulle medföra nära tjugoårig strid inom Svenska
kyrkan, under konungens ihärdiga bemödande att gifva den en
ny skepnad”).
Likväl hade dessa planer hvarken kommit till mognad
eller verkställighet under de fem första åren af konung Johans
regering, ehuru rykten derom började spridas”). Romerska
kyrkan var i Sverige knappast tåld vid denna tid. Konung
Erik var ej dess vän. Vid hans frieri till Maria Stuart af
Skottland undföll honom ej att drottningen tillhörde påfviska
kyrkan. Han tviflade icke, såsom han sjelf yttrar, ***) att
hon skulle med honom erkänna den sanna tron, men
ålägger likväl sina sändebud till Skottland att utforska hvad
drottning Maria tänkte om den i Sverige skedda kyrkoförändrin–
gen; hvarjemte de borde underrätta sig om Skottska
kyrkans tillstånd. Sändebuden svarade, att drottningen var pa-
*) För alla de omständigheter som närmast förberedde liturgiska
striden skall nogare redogöras i reformationshistoriens tredje afdelning.
**) Skand. Handl. 12, 189,
***) Instruktion för sändebuden d. 1 apr. 1562. Denna och öfriga
handlingar i riksregistr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
