Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
na vara hans skuld. Till de förra höra klostrens
upphäfvande, så vida dessa inrättningar, såsom öfver landet
spridda maningar och föredömen för högre sträfvanden än
brödbehofvets tillfridsställelse och sinnlig njutning, kunde verka
välgörande för högre bildning. Men reformationen, utan att
den åsyftade en i andeligt afseende utarmande koncentration,
förnekade att klostrens inflytande var välgörande, och skulle
således genom deras bibehållande hafva förnekat sig sjelf:
för kunskapsodling af verkligt värde voro icke heller
sextonde århundradets munkar kände. Enahanda var
förhållandet med domkapitlens upplösning, hvarigenom med
upphörande af de samfund, hvilka till stor del inom hvarje stift
voro vetenskaplig odlings företrädare och målsmän, man
syntes förringa denna odlings inflytande och anseende. Men
reformationens män och deras samtid hade i allmänhet föga
sinne för en tankeverksamhet, som icke hade ett gifvet mål
i kyrkans och statens lif, och ehuru domkapitelinrättningen
hvilade på samma åsigt, alldenstund alla dess ledamöter
ursprungligen hade embetsverksamhet vid stiftets domkyrka,
skola eller sjelfva dess kapitel, så hade dock denna
verksamhet nu till mesta delen upphört; att återföra dem till
denna bestämmelse sådan den i gamla kyrkans ordning var
gifven, kunde icke det reformsträfvande som protesterade
mot denna ordning sjelf: att ombilda dem efter den nya
tidens åsigter, var icke ett ögonblicks verk, åtminstone icke
af den reformation, som icke handlade efter lösa, på
förhand uppgjorda theorier. I Sverige fordrades de gamla
kapitlens upplösning eller man lät dem utdö; men svårligen
lärer kunna bevisas att den 1571 och 1575 gjorda
begynnelsen till deras återställelse i den nya tidens anda, var i
strid med konung Gustafs egna åsigter och afsigter.
-
Denna konungs både åtgärder för kunskapsodlingens
befrämjande, och hans urskuldande för bristerna dervid,
hafva vi redan anfört intill 1539). Straxt derefter började
*) Afd. 2, sid. 102 fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
