Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
det uppror som för hans throns bestånd var vådligare än
något föregående; och den vid denna tid inträdande starkare
brytningen i kyrkans ordning samt olycksbådande rykten om
osäkerheten af presterskapets inkomster och anseende
verkade oförmånligt på sjelfva hågen till studier). Om, sedan
lugnet återvändt, icke en rikare blomstring genast
framkallades, så var åtminstone icke förakt för vetenskap och konst
dervid konungens fel. Ett sådant förakt
Ett sådant förakt kan icke tillvitas.
den man, som lät gifva sina söner den vårdade uppfostran
konung Gustafs söner emottogo: för deras undervisning
inkallades eller användes lärde utländningar, G. Norman, D.
Beurreus, H. Mollerus, latinsk skald, J. Berndes, Tycho
Laurentii (Gyllencreutz), och anställdes äfven inhemske män,
såsom Mårten Teit (Finne, död 1545) och Ericus Petri,
sedermera lärare vid Tuna skola. Mera vore kanske deruti
hans skuld, att han med sparsam hand för lärd bildning
använde den kyrkoegendom som genom reduktionen ingått
till kronan, och till hvilken man ville anse skolan såsom
kyrkans rättmätiga arfvinge eller dess bördsman.
Erfarenheten af stor nöd medförer ofta frestelsen att äfven vid
ömnigare tillgångar för mycket spara: för denna frestelse var
det utarmade fäderneslandets räddare ännu svag, sedan lugn
och öfverflöd följt på oro och brist. Dock fordrar rättvisan
att man tager i betraktande de omständigheter som tala till
hans ursäkt eller i högst betydlig mån böra mildra tadlet.
Dit hörer att konungen behöfde för statsförvaltningen rikare
medel än dittills varit tillräckliga, att han dock alltid äfven
anslog icke obetydliga sådana till skolors och studerandes
*) ”Bona juventutis pars, quum in litteris aliquo usque profecisse
gaudebam, nunc animum a musis perverse abalienavit, propter incertum
quendam rumorem, nescio quo sinistro genio et auctore in vulgus
sparsum, quasi ministrorum ecclesiæ reditus in ordinem prorsus redigendi
sint, nec a modo ullus honor bonis artibus virisque piis sit
relinquendus.” Så skrifver d. 2 dec. 1543, några veckor före Vesterås riksdag
1544, då varande skolmästaren i Åbo Mich. Agricola till den nya
reformatorn, superintendenten G. Norman. (Celsius 1. c. p. 185).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
