Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Den nådde sannolikt icke Johan förrän efter hans befrielse,
och den närmast följande tidens oro gaf Johans sinne föga
lugn för sådana forskningar. Kanske fördes han till denna bok
genom den man som på honom hade det största inflytande.
Denne var sekreteraren Petrus Mich. Fecht, lärjungen af
Melanchthons Wittenbergska skola. En gång frågade honom
konungen hvad han tyckte om de gamla kyrkofädernas och de
nya författarenas skrifter och lära: Fecht svarade att han fann
större nöje i fädernas läsning. Ifrån denna stund var
förbundet knutet mellan de tvenne männen: de företogo sig att
tillsammans undersöka den äldsta kyrkans lära, författning och
kyrkobruk. Dessa studier upptände en tjugoårig strid inom
Svenska kyrkan”).
Säkerligen hade konung Johan mindre känt sig manad
att söka en sjelfständig ståndpunkt emellan protestantiska
kyrkans yrkande på det enskilda omdömets frihet och Romerska
kyrkans på blind lydnad, om icke den senares fordran trängt
nära in på hans sinne genom hans Romerskt-katholska gemål
Katharina. Sjelf i början icke ifrande för sin tro, utan
snarare undfallande för hans öfvertalelse och undervisning, men
allvarligt from och gudfruktig ”), hade hon rättmätiga anspråk
på hans uppmärksamhet genom sin i lust och nöd pröfvade
kärlek. Genom henne bereddes Romerska presters tillgång
till hennes gemål. På henne och de derigenom knutna
förbindelserna byggde den till nytt lif vaknande Romerska
kyrkan förhoppningar att till påfvestolens lydnad återföra konung
Johan och med honom hans folk.
*) Possevins Mezzi etc. 1. c. s. 267. Tiden angifves icke för början
af dessa Johans och Fechts gemensamma studier. Vi skulle tro dem hafva
begynt någon tid efter Johans uppstigande på thronen, kanske 1571 eller
1572, då rykten om förestående förändringar började sprida sig i landet
(se Afd. 2, sid. 198). — Messenius synes antaga (1. c. 7, 28) att
Cassanders arbete, om hvilket och om dess inflytande på konungen Possevin
allsintet nämner, först på 1570:talet blifvit konungen bekant.
**) ”En förstinna dygdefull och from,
Ändock hennes lära var kommen från Rom”.
Karl IX:s omdöme i hans rimkrönika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
