Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Det bref hvarutur vi hemtat detta synes vara ifrån juni
1573. På samma gång försöker kardinalen att närma sig
konung Johan sjelf, hvilken hittills undvikit all omedelbar
underhandling med Romerska kyrkans män. Han skref till
honom ett bref, men oviss huru det skulle upptagas, skickade
han det till drottningen, åt hvilken han anförtrodde att
bedöma, om dess framlemnande vore rådligt eller icke. Det
framgafs, och det lyckades äfven kardinalen att af konungen
erhålla ett svar, fastän icke enligt önskan”). Konungen synes
blott hafva försvarat sig emot en af kardinalen framkastad
erinran att den religionsfrihet som vid förmälningen blifvit
drottningen tillförsäkrad, måtte henne förunnas; och då
drottningen i ett bref yttrat att Svenska folkets hot att ej vilja
tåla hennes påfviska prester vore för henne ett skäl att i
nattvarden mottaga kalken, svarar kardinalen till konungen
att han ej kunde tro det denne skulle låta spiran sig
frånryckas af sina undersåter: ”hvad vore väl, i Guds namn,
detta för ett evangelium, som ville att icke undersåtarne
skulle vara sina förstar undergifne, utan förstarne sina
undersåter?”. Men då konung Johan för öfrigt blott skrifvit om
den arfsangelägenhet, för hvilken han ville begagna Romerska
hofvets biträde, låter kardinalen förstå att en visad större
benägenhet för kyrkogemenskap med Rom skulle äfven utverka
ett lifligare dess deltagande för denna sak. Till Romerska stolen
hade alltifrån apostlarnas tid alla tvister blifvit hänskjutna,
såsom konungen kunde inhemta af Hosii trosbekännelse, af
hvilken ett exemplar jemte brefvet till honom öfversändes.
Söndringarne i Tyskland borde ock erinra honom att den
handling som nu mest anstode en konung, vore återförandet
af sitt folk till kyrkans enhet.
Katharina, men icke St. Erik, som dock varit Sveriges skyddspatron. Var
det okunnighet, eller tillät honom ej hans tänkesätt, som strängt ogillade
all konungslig inblandning i kyrkans angelägenheter, att ens vilja söka
en konungs förbön för sitt folk?
**) Hvarken detta Hosii bref eller konungens svar finnas i behåll.
Hosii senare bref är af d. 24 jan. 1574.
·
·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
