- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
69

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69
taga vinet i nattvarden, hade varit i stor villfarelse då han
sagt att Kristus sjelf så instiftat den: han hade väl gifvit
apostlarna både bröd och vin, men deraf följde ej samma rätt
för lekmän. Om konungen ännu af henne fordrade detta bruk,
så borde hon svara med ord, hvilka kardinalen lägger henne
på tungan, det hon gerna ville efterkomma hans önskan, om
han ock ville bevilja en liten bön af henne, nemligen att
han måtte återställa sitt folk till Romerska stolens lydnad,
sjelf dit taga sin tillflykt och ödmjukt söka förlåtelse för den
femtioåriga sündringen mellan Sverige och Rom: kardinalen
försäkrade att kalkens bruk skulle gerna medgifvas, om
derigenom Sveriges rike kunde vinnas.
Den återhållna dispensen användes som en sporre för
drottningens omvändelseifver. Men Svenska konungahuset hade
ock för sina underhandlingar med Rom ett verldsligt ändamål.
Drottning Katharina hade jemte sin syster efter deras moder
Bona Sforza innestående i Neapel ett betydligt arf,
förstendömet Bari, reda penningar m. m., och då Spanska
regeringen gjorde svårigheter vid dess utlemnande, önskade man
dervid påfvens förmedling. Äfven denna lofvades, om man
blott förmärkte från Sveriges sida någon benägenhet till
försoning med Rom.
Hosius blef drottningens samvetsråd, och stod en tid
bortåt med henne i ständig brefvexling. Hon förmanas att
söka vinna sin man för påfviska kyrkan. Det vore, yttrar
kardinalen, redan ett godt tecken att han tillåtit sin gemål
underhandla i Rom om kalkens bruk i nattvarden. Gregorius
VII, heter det vidare, ”syntes” vara den påfve genom
hvilken Sverige först emottagit evangelium: den nuvarande,
Gregorius XIII var från och med honom den sjunde, och detta
tal tillhörer på ett eget sätt den heliga Anda, hvilkens
gåfvor ock äro sju. Han lofvar de förböner om hvilka
drottningen bedt honom, och uppsänder i sitt bref böner till
Kristus och Sveriges helgon för dess omvändelse).
*) Han uppräknar Asquarius (Ansgarius), Adalbert, Stefan, Brigitta▸

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free