Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
bestämdhet i många fall, i hvilka dessa saknas i den äldre.
Den är märkvärdig såsom uttryck af den ordning som
ansågs gällande i Sverige de följande nära tjugo åren. Men den
är det icke mindre i ett annat hänseende.
Vi hafva anmärkt att konung Johans och de med
honom lika tänkandes afvoghet emot den samtida Tyska
Lutheranismen hade till stor del sin grund i de många olika
meningar och deraf framkallade lärostrider, som nära förkättrade
Melanchthon och hotade att upplösa kyrkans frid och enhet.
Samma år som planen till ordinantian, hvilken i de flesta
punkter äfven är en trosbekännelse, uppgjordes i Sverige,
skedde i Tyskland första allvarligare försöket till en förening
mellan Lutheranerna, så att i nattvardsläran all öppen eller
hemlig kalvinism skulle uteslutas. Året efter ordinantians
antagande, då i Sverige liturgien uppsattes, åstadkoms ibland
Tysklands Lutheraner en förening, hvilken 1577 genom den
så kallade konkordieformeln strängare afsöndrade Lutheranerna,
så väl ifrån Romerska kyrkan som isynnerhet ifrån
kalvinismen. Man öfvergaf således gamla erkebiskopen Laurentii
Petri plan att sluta Svenska kyrkan intill den evang. Lutherska
i Tyskland, just vid den tidpunkt när denna senare började
vinna fullkomligare stadga och enhet, och man ville gå
tillbaka ifrån bestämdheten i bekännelse om tidens vigtigare
stridsfrågor i samma ögonblick, då de i Tyskland afgjordes.
Den Tyska konkordieformeln, nära årsbarn med Johan
III:s ordinantia, blef slutligen efter nittio år, och sedan Johans
föreningsbyggnad längesedan fallit, trosregel äfven för Svenska
kyrkan.
–
Utgångspunkten är alldeles densamma i dessa begge
skrifter. Nästan i samma ordalag som konkordieformeln förklarar
den Svenska ordinantian att ”den heliga skrift är såsom ett
rättesnöre och en pröfvosten för alla skrifter”. Men här börjar
ock olikheten. Då den Tyska bekännelseskriften antog ”såsom
sin tids symbolum” Augsburgiska bekännelsen, dess apologi,
och Schmalkaldiska artiklarna, samt Luthers katekeser såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
