Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
mening och godtycke, gör emot skriftens grund och trons
egenskap, föraktande hvad andre gudfruktige män uti saken
kunna tillförene rätt hafva betänkt och lärt”). Denna hade
Gud velat förekomma genom predikoembetet och Guds ords
muntliga förklaring, på det att ordet, som i sig sjelft är klart,
måtte i oss blifva klart och förståndligt.
Hvad nyare skrifter angår, så gifves det råd att ”de
enfaldige sparsamligen deraf läsa”, och hvilka de än måtte
vara, antingen Luthers, Brentii eller Melanchthons, så borde
man rätta sig efter den förklaring som i den prentade
kyrkoordningen var gifven och den som nu gafs om troslära och
ceremonier. Presterne afrådas ock att läsa de många postillor,
som nu skrefvos i främmande land, genom hvilka de
hindrades att läsa skriften och inhemska postillor”). För att
bereda tillgång till den läsning man ville befordra, och
hindra den man ville inskränka, beslöt man att hos konungen
begära, det bibliotheker måtte upprättas vid alla domkyrkor,
tryckerierne och papperstillverkningen befordras, utifrån
införda böcker af biskoparna granskas, inan de fingo här
afyttras, och Svenska böckers tryckning utomlands förbjudas:
inom landet skulle intet få tryckas förrän det vore granskadt
af en biskop; hvarvid uppgifves det goda, men troligen icke
uppriktigt menade eller ensamt gällande skälet, ”att vi kunde
för oss och våra efterkommande behålla vårt Svenska
tungomål rätt och rent, oförmängdt med andra främmande tungo-
”mål, antingen Latin eller Tyska” ***).
-
*) Detta enskilda omdöme, en af stridspunkterna mellan Romerska
kyrkan och protestantismen, definieras af erkebiskopen i ett programm af
1576, hvarom mera framdeles, sålunda: ”privata interpretatio est, quando
quisque suum sequitur spiritum in scripturarum et doctrinarum
explicatione, non sensum ecclesia”. Frågan derom har varit en af de mest
framstående i den i senare åren inom England förda striden om
puseyismen, hvilken är så lik liturgismen i Sverige, som det med olikheten i tid
och omständigheter är möjligt.
**) Jfr. Kyrkoordn. 1571, hvarest många postillors bruk äfven
afrådes (fol. 4).
***) Motvilja mot Tyskar och önskan att hindra deras inflytande
föranledde väl äfven följande stadgande i ordinantian: att dem icke skulle an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
