Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
gen del.
Den var Fechts och konungens verk. Att Herbst
skulle dervid hafva biträdt, är ett föregifvande som saknar
alla bevis; man misstänkte honom för att ega större förtroende
hos konungen än han verkligen egde. Likaså grundlöst är
föregifvandet att jesuiter antingen skrifvit den eller varit
dervid behjelplige: ingen jesuit fanns i landet då denna liturgi
sammanskrefs”). Men företalet synes med större skäl böra
tillskrifvas erkebiskopen än någon annan. Detta företal
tillades först vid slutet af år 1576**). Laurentius Petri visade
en villfarighet, som liturgiens befordrare förstodo att alltförväl
begagna, och som han snart fick bittert ångra. Denna
medgörlighet hade sin grund i åsigternas frändskap, men gick
utöfver gränsorna af hvad en man får göra för sina vänner,
då han var färdig mer än en gång att låna sitt namn och
sitt embetes anseende åt de skrifter hvilka man förelade
honom till underskrift.
Liturgiens första spridning var icke åtföljd af något
påbud om dess begagnande. Man väntade att detta skulle små-
*) Possevin antager (Theiner Urk. B. s. 269) konungen och Fecht vara
liturgiens författare. Abrah. Angerm. (1. c. fol. P 6) utgifver den för
ensamt Fechts verk: ”Liturgiam occulte Fechtenius compilavit, sed propter
nudam subscriptionem pro sua eam agnoscere coactus est Gothus”.
Ingen har någonsin ansett den vara författad af Laurentius Petri Gothus.
Om Herbst anmärker Warsewitz redan 1574 (Theiner 1, 399) att han
icke egde konungens förtroende: detta vitsord är tillförlitligare än andras
äflan att, för att få honom med i saken, förklara denna ogunst hafva
varit blott öfverenskommen förställning. Huru föga liturgien vann
bifall af Romerska kyrkans män, skall längre fram visas.
**) Possevin säger företalet vara af Fecht, Mr Abraham säger det
vara ”ex officina Herbst Clostlassiana”, andre senare att det blifvit funnet
bland Fechts efterlemnade papper. Ehuru mycket vi äro benägne att
förlita oss till Possevins från konungens meddelanden hemtade uppgifter,
så måste vi dock här anse honom hafva misstagit sig. Konungen
skrifver sjelf till erkebiskopen d. 8 dec. 1576 (Riksregistr.), det han gillade den
förklaring han författat, äfvensom att den borde insättas såsom företal
till den af trycket utgångna liturgien: den vore nyttig ”propter fratres
ordinis ignorantiæ” af hvilka månge voro bland presterna i Sverige. - De
stridiga uppgifterne skulle dock kunna förenas, om man antager att
erkebiskopen skrifvit ett af konungen gilladt företal, men att man vid samma
Mottid funnit ett annat ibland Fechts papper, och föredragit detta.
partiet kunde i allmänhet icke fatta Laurentii Petri ställning, utan att
betrakta honom som blott redskap.
–-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
