Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
efter åter framställde. Särskildt synes konungen hafva nu
lagt stor vigt derpå, att han måtte hafva biskopar som icke
vore söndrade från kyrkans enhet. Vi kunna från konungens
och Fechts ståndpunkt ganska lätt förstå deras tvekan om
rättmätigheten och verkligheten af ett episkopat som var
utbrutet ifrån kyrkans yttre enhet, och deras önskan att genom
ny inympning af biskopar ifrån Rom åt hvars biskop de
således tillerkände patriarkatsrätt öfver Svenska kyrkan,
borttaga denna tvekan. Men konungen vågade och ville icke låta
sådana utnämnas utom landet eller dertill taga utländningar
eller låta dem vigas af Romerska katholiker, hvarföre han af
påfven begärde tillåtelse att sjelf få utnämna dem, och i
Sverige låta dem vigas af någon dertill förordnad man. Dertill
bestämdes Fecht, som skulle i Rom biskopsvigas för att
sedan i sitt fädernesland fortplanta ett renare episkopat ”).
Detta förslag visar tillräckligt huru litet konungen och
Fecht förstodo Romerska kyrkan, och aldraminst förstodo den
i den strängt afslutna riktning, hvari den efter Tridentinska
mötet ville föryngra sig sjelf. Denna kyrkas dom öfver hela
konung Johans reform låg ock i Possevins omdöme om Fecht,
mot hvilkens bemödanden han fann tre saker att anmärka **).
Den ena var att han, ehuru han hade någon böjelse för ka–
tholsk tro, likväl saknade nödig bildning för den vigtiga sak
han företagit sig; hvarföre han för sig uppgjort en slags
”blandad theologi”, utan att urskilja tider och omständigheter,
genom hvilka några saker, såsom nattvarden under begge
gestalterna, presternes äktenskap m. m. stundom varit tålda,
tillåtna eller påbjudna allteftersom kyrkan haft tillfälle att
förklara den heliga Andas mening. Den andra
anmärkningen var att ehuru Fecht insett och äfven till konungen
*) Så uppgifves uttryckligen af Possevin (Theiner Urk. B. s. 268)
och hos Sacchini 1. c. N:o 88. Det bestyrkes af ett bref från Laur.
Norvegus till ordensgeneralen d. 21 febr. 1577 (Theiner 1, 454), hvarest
omtalas konungens ängslan att ej hafva riktiga biskopar och prester, och
hans önskan att genom Roms bemedling bekomma sådana.
**) Theiner l. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
