Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
yttrat, det författande af messböcker och dylikt tillhörde icke
lekmän utan påfvarna, han likväl dermed befattade sig. Den
tredje, att ehuru han var gift, han likväl kunnat hoppas af
påfven erhålla prest- och biskopsembete utan att aflägga
kyskhetslöfte.
Om Fecht framkommit till Rom, hade han icke
kunnat vinna det ändamål för hvilket han ville besöka det. Men
sannolikt hade han icke heller kunnat hålla sig quar på sin
förra ståndpunkt, utan antingen blifvit helt och hållet
öfverförd till Romerska kyrkan, eller genom detta närmande till
påfvedömets brännpunkt blifvit tillbakastött till protestantismen.
Sannolikt hade han ock, återkommen till Sverige, djupt
inverkat på konungen och dermed på fäderneslandets och dess
kyrkas framtid.
Men ett högre rådslut hade annorlunda förordnat.
Det
fartyg som i november 1576 skulle öfverföra honom och De
la Gardie till Tyskland, förliste under Bornholm. De la Gardie
räddades och fortsatte resan till Rom. Fecht, som förlitande
sig på sin simkonst kastat sig i sjön för att simma till lands,
omkom i vågorna. Hans lik återfanns, och begrofs på Bornholm.
Kanske var konung Johan den ende som djupare kände
en förlust vid denna hans förtrognas oväntade död, just då
han gick att söka fullborda deras planer. Få eller ingen af
detta parti synes fullt hafva fattat dem, och både protestanter
och papister sågo i hans bortryckande en rättvis Guds dom,
de förre öfver hvad de kallade hans affall, de senare öfver
hans förmätenhet att vilja råda i kyrkans ärender”).
Men inan Fecht för sista gången lemnade Stockholm,
hade han redan i konungens gunst infört er man, som en
tid skulle ega hans förtroende, och utan tvifvel äfven haft
stort inflytande på utbildningen af de planer och önskningar,
för hvilkas skull Fecht företog sin resa. Denne var jesuiten
Laurentius Nicolai, född i Norge, under sina resor vunnen
*) Se Sven Elofssons yttrande 1. c. s. 210 och Possevins hos Theiner
Urk. B. s. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
