Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
hvilken ifrån denna stund intill stridens slut framryckte emot
densamma. De framställde med grundlighet, värdighet och
frimodighet sina anmärkningar, hufvudsakligen desamma som
Deras skäl att vägra liturgiens
anäfven sedan anfördes.
tagande voro: att då intet rättvist klander kunde anföras emot
den dittills gällande Svenska messordningen, så vore intet skäl
till förändring, helst som denna endast skulle väcka förargelse,
hvilken dock Guds ord så högligen förbjuder. Deras
förfäder hade i Upsala 1549 vid frågan om Interim för sig och
sina efterkommande lofvat blifva vid den evangeliska kyrkans
lära och kyrkobruk: den vördnad de voro skyldige sina
förfäder, bjöd deras efterkommande att nu stå dervid. De
ceremonier man ville tillägga till de förut vanliga, förvandlade
nattvarden till ett offer: man komme derigenom till de
påfviskas lära, och droge i ok med de otrogna. Messoffret
blefve derigenom antaget, och uttryck förekomme som
tillhörde de påfviskas villfarelse, såsom då man endast med en
liten förklädning infört förbönen för påfven. Liturgien lade
ock för stor vigt på prestens kläder och åthäfvor, såsom vore
deruti någon särdeles helighet, gjorde sakramentet beroende
af prestens fromhet och böner, påbjöd kanoniska tider och
fastor m. m. såsom Guds bud. De ville icke genom sin
vägran att godkänna liturgien förneka sin lagliga öfverhet
skyldig hörsamhet och lydnad: de hade all vördnad för
konungen, då han påbjöd hvad som hörde till den sanna kyrkans
som liturgien
frid och uppehållande af god ordning; men
oroade Guds församling och nedkallade Guds vrede genom
falska lärors godkännande, så bådo de Gud förvandla
konungens sinne, att han ej måtte vilja i sitt rike påbjuda denna
messordning.
Ännu ansågs likväl detta motstånd vara dessa mäns
enskilda öfvertygelse och kunna öfvervinnas. Konungen beslöt
blott deras aflägsnande ifrån Stockholm, men till platser
en förlust. Mr
hvilkas mottagande icke kunde anses som
Olof utnämndes till domprost i Upsala, Mr Abraham erbjöds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
