Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
för Romerska kyrkan, och vorden jesuit i Löwen. Han
ankom till Stockholm i april 1576, dolde sin verkliga
trosbekännelse, hvilken icke lätt misstänktes hos en Norrman, och
vann, genom sin lärdom och inställsamhet, förtroende äfven
hos presterna i Stockholm.
Den året förut genom ordinantian uttalade önskan att en
lector theologiæ måtte anställas i Stockholm, hade ännu icke
nått fullbordan. Den var likväl påtänkt, och redan före
Laurentii ankomst var beslutadt att upprätta en läroanstalt i det
fordna gråmunkeklostret på den nu s. k. riddarholmen ”). I
Laurentius, som ock var mägtig landets språk, ansåg man
sig hafva funnit en lämplig man till lärare derstädes, och han
antogs dertill: det nya läroverket öppnades under det denna
tid vanliga namnet kollegium före Fechts afresa, i augusti
1576. Af sin bostad och verksamhet erhöll Laurentius det
bekanta namnet Klosterlasse. Den förställning med hvilken
han här uppträdde, tillät honom att ingå på konungens och
Fechts åsigter af katholicism, i hvilka de smickrade sig att
mötas af Romerska kyrkans män, men i hvilka desse endast
sågo en begynnelse till fullkomlig öfvergång. Det var
naturligt att han, så länge han ännu icke afkastat sin mask,
skulle vara liturgiens ifrige förfäktare, helst som detta var
ett medel att undanröja de farligaste motståndarena för hans
planer Mr Olof och Mr Abraham, kyrkoherden och
skolmästaren i Stockholm, hvilke redan börjat ana hans verkliga
beskaffenhet. Han måste derföre stiga i konungens ynnest i
samma mån som desse män förlorade den.
De fängslige Stockholmspresterne läto icke böja sig. Då
fråga uppstått om liturgien afgåfvo de och de tvenne
kaplanerne en förklaring”), som öppnade den skriftliga fejden mot
liturgien, förstlingen af den stora härskara af motskrifter,
*) Konungens bref till erkebiskopen d. 11 mars 1576 i riksregistr.
**) Är i sammandrag meddelad i tryck hos Baazius 1. c. p. 394 ff.
Poenitentiarien i Stockholm Petrus Arvidi underskref den icke: han var
och förblef liturgist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
