Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
-
ningom återställa kyrkans fordna bruk och inrättningar: ett
beslut, visserligen ej nu först fattadt, men hvars frukter nu
blefvo ordinantian af år 1575 och liturgien af 1576. — Efter
föga mer än fjorton dagars vistelse i Stockholm återvände
Warsewitz, sedan han försäkrat sin sak om några hofmäns
välvilja, och af drottning Katharina emottagit den dyrbara
gåfvan af en St. Britas arm.
Konungens alla steg följdes i Rom med största
uppmärksamhet, och sedan ordinantian blifvit utfärdad, skref
kardinalen Hosius ett bref till honom, som tydligen ehuru i
varsamma ordalag hänsyftar på de grundsatser denna uttalat. För
hvarje dag komme allt gladare underrättelser till Rom om de
åtgärder konungen vidtog för att småningom i sitt rike
återställa den gamla trosläran, och fordna seder och bruk. Man
tackade Gud att konungen återfördes till Kristi lydnad; men
dermed menade man icke blott lydnaden för Kristus som är
hufvudet, utan ock för kyrkan, som är hans lekamen.
Konungen borde icke tro sig visare än fäderne varit, men
nemligen fäderne, då de vid kyrkomöten varit samlade för att
förklara den heliga skrifts mening. Konungen sades tvifla,
om kalkens bruk i nattvarden vore med rätta förbudet
lekmän kyrkan hade sedan 150 år vid mötena i Kostnitz,
Basel, Rom och Trident afgjort denna fråga. Söndringarne
mellan Tysklands protestanter visade, huru kätterierne
sondersleto Kristus. Men Rom vore enhetens medelpunkt. Ville
konungen, såsom kardinalen hoppades, erkänna en kyrkans
herde uti den heliga fadren, såsom hans förfäder det gjort,
så borde han till Rom sända någon af sitt hof, för att
betyga hans tillgifvenhet och å hans vägnar lofva att han ville
vara kyrkans lydige son”). Påfven Gregorius VII hade visat
stor omsorg om det då nyss till kristendomen omvända Sverige,
såsom det syntes af hans bref till Svears och Göthers konun-
*) Baazius har i sitt sammandrag af detta bref på detta ställe ett
förvillande tryckfel, då det heter: ”si tu nolueris unum pastorem
agnoscere”, i st. f. ”si tu volueris” etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
