Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
befullmägtigades Herbst och Good, som jemte Possevins andra
reskamrat qvarstannat i Sverige, att emottaga påfvens svar
och till konungen meddela dess innehåll. Cagnoli ankom till
Stockholm vid slutet af oktober 1578, medförande utom detta
svar påfvens bref till konungen, drottningen, Per Brahe, Nils
Brask, och en onämnd rådsherre”).
När detta svar ankom till Stockholm, så hade händelser
inträffat, som dels redan förändrat, dels hotade att förändra
sakernas läge. Den främsta anledningen dertill var
Klosterlasse, hvilkens oförsigtighet fästade misstankar och tadel vid
det kollegium han förestod, möjligtvis gaf näring åt den afund
som uppreste sig emot den gynnade främlingen, och
samkade öfver honom på en gång det hat och det förakt som
icke kunde uteblifva, då genom den förklädnad han bar, hans
dubbelhet och rätta art började framlysa.
Konung Johans sekreterare och gunstling Johan
Henriksson lefde med hustrun till en man, som efter ett till Sverige
ankommet falskt rykte om hans död sjelf oförmodadt
hemkom, i en förbindelse, hvilken erkebiskopen Laurentius Petri
d. y. förklarat olaglig”). Den förre mannen blef efter sin
hemkomst mördad af Henrikssons dräng, hvilken ock led
dödsstraff för sin gerning: hans herre, som misstänktes att hafva
anstiftat brottet, måste erlägga böter. Henriksson ville derefter
ingå äktenskap med quinnan, men erkebiskopen vägrade att
tillåta det. Han vände sig då till Klosterlasse för att erhålla
påflig dispens, hvilken under då varande förhållanden kunde
*) Theiner Urk. B. s. 40 ff. I brefvet ”Regis Sueciæ consiliario” är
tomrum lemnadt för namnet. Om Theiner (1, 516) har någon grund
hvarföre han kallar honom Henrik, så var det väl ämnadt till Erik Sparre
hvilken Possevin alltid kallar Henrik.
**) Klosterlasse (L. c. 1, 543) gifver saken en vackrare färg
derigenom att han säger det Henriksson efter underrättelsen om förra
mannens död ingått äktenskap med enkan, och sedan den såsom död ansedde
hemkommit, hade han och hustrun vägrat skiljas. Erkebiskopen (Baazius
p. 419 ff.) vet icke af någon laglig Henrikssons förening med denna
quinna. Hans uppgift är trovärdigare än Klosterlasses, hvilken hela hans
beteende i Sverige anklagar för falskhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
