- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
150

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150
anses giltig. Klosterlasse hemställde saken till sin
ordensgeneral, redan före Possevins första ankomst, och lade stor vigt
deruppå, att Johan Henriksson högligen älskades af konungen,
hvarföre denne gerna såge att han kunde vinna sin önskan,
att han hade stort anseende, var ett plågoris för Lutherska
presterna, en nitisk befordrare af jesuiternas sak och
Klosterlasses synnerlige vän”). När sedermera Possevin hitkom,
gillade han ansökningen om äktenskap, hvarföre Klosterlasse d.
6 febr. 1578, ”af den myndighet som af Gud allsmägtig var
honom gifven”, och enligt den fullmagt som kejserlige legaten
Possevin visat sig ega af den apostoliska stolen och nu
meddelat Klosterlasse, förklarade det han gifvit Henriksson och
quinnan aflösning ifrån synd, och tillåtit dem att med
hvarandra ingå lagligt äktenskap.
Detta tillståndsbref kom snart till erkebiskopens
kännedom, och kunde icke annat än väcka hans misstankar och
missnöje mot den man, hvilken han likväl ännu då synes
på allvar hafva trott tillhöra evang. Lutherska kyrkan. Men
att denne kunde försöka att i kraft af påflig myndighet
ingripa i kyrkans tukt och ordning, var mera än embetspligt
och samvete kunde tillåta erkebiskopen att fördraga. I ett
bref af den 20 mars till Klosterlasse förklarade han sig med
missnöje hafva sett hans på falsk myndighet grundade
dispensation”), och ”af den myndighet som af Gud och hans
församling var honom gifven”, förklarade dispensen ogiltig och
Klosterlasse ovärdig prestembetet, ifrån hvars utöfvande han
borde afhålla sig till dess erkebiskopen, om han gjorde bot
och bättring, åter kunde deri insätta honom.
Detta skedde medan Possevin ännu vistades i
Stockholm. Hatet emot Klosterlasse och hans kollegium var redan
före den af erkebiskopen utfärdade bannlysningen så starkt att
*) Bref till ordensgeneralen d. 13 juli 1577 hos Theiner 1, 544.
För det följande Baazius p. 418 fr.
**) ”De dispensatione cum ipso ipsiusque adultera, adulterina
auctoritate facta”.
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free