Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
parti för förrädare och själamördare, och bad Gud beskydda
fäderneslandet för denna glupande ulf*).
Konungen kunde ej undgå att inse det ordinantians och
liturgiens sak betydligt försvårades genom att sammanblandas
med den så lifligt afskydda papismens och jesuitismens.
Likasom motståndet förnämligast hade sin styrka genom att på
de förra öfverflytta afskyn för de senare, så kunde man
hoppas detta motstånds försvagande genom att skilja dem ifrån
hvarandra.
Ibland riksens råd och den högre adeln hade inom Sverige
månge som förut gynnat konungens planer, börjat besinna sig,
af farhåga att om föreningen med Rom komme till stånd, de
betydliga förläningar de innehade af kyrkogods som blifvit till
kronan indragna, skulle kunna dem frånkallas: bland dessa
var konungens gunstling Pontus de la Gardie, hvilken ”seglade
med alla vindar” **).
Genom sin trolofning år 1578 inom ett Tyskt
protestantiskt förstehus framstod hertig Karl mägtigare än förr,
och kunde blifva ett stöd och en anslutningspunkt för de
missnöjda. Europas ögon vändes på Sverige, och statskonsten
täflade om konung Johans samvete och kyrkliga bekännelse.
De protestantiske förstarne fruktade att bakom sig hafva en
papistisk konung i Sverige, och gjorde allt för att afvända
Johan ifrån förbindelsen med Rom. Å andra sidan manade
påfven de Romersk katholska förstarna till deltagande, och
sjelfve den stolte och mägtige Filip af Spanien höll ifrån
medlet af 1578 ett eget sändebud i Stockholm, för att
förekomma ett befaradt förbund emellan konung Johan och prins
Vilhelm af Oranien.
*) Thenna (Tenor ?) concionis M. Abrahami af ett bref som kom
till Bengt Eriksson från Upsala a:o 79 (Link. bibl. handl. 2, 281 f.)
Brefvet är af d. 5 mars eller maj (L. c. 2, 29) år 1579. Predikan var hållen
S. Matthei dag (d. 21 sept.). Året kan ej vara annat än 1578.
**) Possevins uttryck (Theiner, Urk. B. s. 340). I ett samtal mellan
konungen och Possevin år 1580 skall den förre hafva yttrat att rikets
råd förr skulle blifva icke blott lutheraner, utan äfven kalvinister, till
och med atheister, än de återgåfve kyrkoegendomen (L. c. 1, 619).
1
”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
