Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJETTE KAPITLET.
Den fullständiga brytningen mellan liturgiska,
Lutherska och Romersk katholska
partierna. (Till biskop Nils Olai af Strengnäs
död 1585.)
Vid början af förbindelsen mellan konung Johan och
Romerska kyrkans män hade beggedera påräknat en lätt
seger. Just derföre att de tyckte sig stå så nära hvarandra,
kunde ingendera förstå den andra. Konungen kunde ej annat
finna än att de påfviske skulle vara färdige att räcka honom
handen till broderligt förbund, om icke att helt och hållet
till honom återvända, der han stannat på en ståndpunkt,
hvilken han ansåg denna kyrka aldrig hafva bort öfverskrida.
Han förbisåg härvid tvenne vigtiga omständigheter: den ena,
hvad påfviska kyrkan snart lärde sig, att den ännu under
reformationens jäsning endast kunde rädda sig genom att
envist hålla sig fast på den plats der den stod vid orons
utbrott, och blott bortrensa de gröfsta missbruken, samt för
öfrigt upplifva sig genom pietism: den andra, att den
påfviska kyrkan i sjelfva verket aldrig hade stått der konung
Johan stod. Vid den tid, omkring fjerde århundradet,
hvilken för Johan skulle vara kyrkans mönsterbild, kunde han
ej finna något påfvedöme i nyare mening, och han ville ej
heller antaga det såsom genom den heliga Andas
fortgående verksamhet utbildadt. Men vid denna tid fanns icke
heller det förstevälde inom kyrkan, hvilket Johan tillade,
och derföre icke heller kunde begripa jesuiternas predikan
om lydnaden hos en kyrkans son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
