Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Å andra sidan funno jesuiterne nästan oförklarligt det
envisa motståndet emot dem hos en man, hvilkens åsigter
syntes i så mycket vara befryndade med deras egna.
Skulden blef hos konungen, men orsakerne uppgåfvos olika.
Somlige trodde att han af fruktan afbrutit förbindelsen, andre
att han hela tiden handlat med egennyttans oärliga slughet,
och blott velat begagna Roms välvilja för utbekommandet
af sin gemåls arf. Någre mera klarseende funno den rätta
orsaken, nemligen att konungen ”som aktade sig visare än
alla andra, hade byggt en religionsform, mindre afvikande
från den katholska, och derföre utgifvit liturgien, och ansett
påfvens myndighet icke böra helt och hållet förkastas¨*).
Jesuiterne som af konung Johan mottagit den lugnande
försäkran att han aldrig kunde blifva lutheran eller kalvinist,
men äfven den oroande att han nu ämnade söka förbindelse
med Grekiska kyrkan ”), måste se huru han ännu under
deras härvaro ihärdigt arbetade för liturgiens antagande.
Detta arbete blef hos honom mera allvar, ju klarare han
öfvertygade sig om fruktlösheten af sitt hopp att kunna
förbinda sig med Rom. Mötande jesuiterna i deras åsigter
hade han låtit dem förstå att han sjelf ansåg sina åtgärder
vara förberedelser för förening med Rom, och att han ”öfvade
heligt bedrägeri mot sitt folk””). Men det Rom han sökte,
*) Sacchini 4, 8 n:o 150. 4, 5 n:o 89. En förmodan, men
som blott synes hafva varit gängse inom Sverige, var att Johan af
samvetsqual öfver brodermordet blifvit drifven till Romerska kyrkan:
orsaken till förbindelsens afbrytande kunde då ej vara någon annan, än
att han der ej kunde finna den frid han sökte. Men detta skulle
förutsätta att han någon tid varit papist, hvilket dock ej var fallet. Theiner
(1, 627) omtalar att Possevin till försoning för mordet ålagt Johan fasta
hvarje onsdag eller veckodagen af Eriks död, men synes hafva hemtat
uppgiften endast ifrån Messenius (7, 60), och Johans både öfriga
uppförande och hans fastor förklaras tillräckligt utan denna särskilda
anledning, ehuru väl kan förmodas att broderhatet och dess följder qualt
Johans känsliga sinne. Possevin, som prisar konungen derföre att han
enligt kyrkans gamla sed iakttog fasta hvarje lördag, nämner alls intet
ännu 1585 om hans botgöringsfasta på onsdagen (Theiner 2, 29).
-
-
**) Possevin hos Theiner 1, 603, 616.
***) ”Ingannar santamente i suoi subditi.” Possevin hos Theiner Urk.
B. s. 269. Konungen hade sagt Klosterlasse att påfven ”quædam initio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
