- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
180

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180
uttryckte sin förundran att de ville bedja för dem som icke
antogo messordningen *).
Konungens oböjliga beslut att genomdrifva liturgiens
allmänna antagande måste föra honom i ovänligare beröring med
hans broder Karl, och drabba de förnämsta motståndarena
inom riket mot liturgien hårdare än hittills varit fallet.
Hertigen, som icke var till sinnes att bekymra sig om kloster
och klosterbröder, och hvilken tyckte att man väl kunde
företaga det som för fäderneslandet vore angelägnare och
nyttigare”), var lika ihärdig i sin motvilja mot reformen som
konungen var att genomföra den. Särdeles förbittrades
konungens sinne, då hertigen ifrån 1581 icke allenast emottog inom
sitt land och i sitt beskydd de män som genom motsträfvighet
emot liturgien ådragit sig konungens onåd, utan ock sjelf
inbjöd till sig flera bland de utmärktaste af dessa män:
modet hos liturgiens fiender vexte med utsigten om trygghet för
timlig nöd, och inom förstendömet uppvexte ett motparti, som
lifvades och leddes af landets mest bildade theologer och
prester, dertill utmärkta genom glansen af lidna förföljelser.
Och alle de män som voro de mest framstående i hertig
Karls nu började strid emot Johans liturgi, voro sådane som
förut varit anställde utom hans förstendöme. Karl stödde sig
således i denna kamp icke på den styrka, hvilken kyrkan
inom förstendömet redan egde, och som kunde hafva fört
honom med sig, utan han bildade en stridshär af de krafter,
hvilka Johan stötte ifrån sig. Endast en ibland dessa män,
Henricus Gadolenus, som en kort tid varit lektor vid Upsala
kollegium, synes före den häftigare brytningen hafva
öfvergått till Bälinge pastorat i Södermanland ***).
*) Riksregistr. d. 17 aug. och 27 aug. och 30 nov. 1580. Presterne
i Vesterås stift ”ofvan långheden”, återfå skafttionden, då de mottagit
liturgien. L. c. d. 8 maj 1581. Bref till Gestrikland och Medelpad d.
11 jan., om Herr Erik í Bjuråker d. 16 jan. 1581 i riksregistr.
**) Bref till ståthåll. i Stockholm d. 11 juli 1580 i Karls registr.
***) Han var måg till biskop Nils i Strengnäs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free