Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
22
E
de kunde uppvisa uttryckligen der framställda falska
trosläror eller rent af vidskepliga bruk, följde deras omdöme
vid hvilka deras förtroende hvilade: utan tvifvel saknades ock
lika litet då som annars de goda skäl, hvilka man lätt finner
för att gifva den egna fördelen sanningens sken, eller saknades
de som icke sökte annat än timlig fördel*).
-
Månge afsattes äfven ifrån sina embeten, eller nedlade
dem frivilligt. Men då det omtalas att ofta tillsattes prester,
hvilkes enda förtjenst varit deras förklarade tillgifvenhet för
liturgien, sådane ”som icke allenast voro olärde, utan ock
ofta horkarlar, tjufvar, menedare, mandråpare, drinkare och
lättfärdiga personer””), så kan vid dessa anklagelser, hvilka,
såsom vi redan anmärkt, upprepades af hvarje parti emot
sina motståndare ”**), icke sträng vigt fästas i en tid, som
ständigt i sådana färger målade fiender.
fiender. De bevisa blott
att ingen tid och intet parti kunnat beröma sig af
fullkomlighet. Men då vi å ena sidan äfven medgifva att
partiintresset kunde förblända till och med vid uppenbara laster,
så måste vi ock å den andra gifva någon tro åt allvaret i
de förbindelser som äfven hos liturgiens anhängare fordrade
bemödandet om kristlig fromhet och dygd.
Den stränghet hvarmed konung Johan nu ville
genomdrifva liturgiens antagande, var den pröfningseld som renade
Svenska kyrkan till klart medvetande af sina protestantiska
grundsatser. Utom hvad vi redan derom anfört, omtalas
många fall af den förvirring deraf åstadkoms, och af de
själsstrider som framkallades af den til hvarje prest trängande
frågan, om hans samvete måste gilla eller förkasta denna
messordning: flere namngifvas som dels på sitt yttersta under
djup ånger beklagade att ´de låtit förleda sig till liturgiens
*) ”De messade derur mägta glada,
Att de ej skulle mista sin tiondelada”.
**) Abrahami Angerm. svar till erkebisk. Björnram hos Raimundius
1. c. s. 80. Detta svar är skrifvet omkring 1586.
***) Äfven mot Strengnäs stifts prester. L. e. s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
