Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
göring: konungen höll lika troget liturgiens medelväg mellan
de två motsatserna *).
För Romerska kyrkan återstod föga mer än hoppet om
bättre tider genom Sigismund. Att rädda honom var
närmaste föremålet för dess omsorger. Till honom skref ännu
kort före sin död påfven Gregorius XIII, förmanande honom
till ståndaktighet. Den nye påfven Sixtus V förmanade
snart derefter Sigismunds moster drottning Anna af Polen att
vaka öfver systersonen, hvilken han önskar måtte skiljas ifrån
sin fader och lemnas i hennes vård. Sixtus skref ock till
Johan och Sigismund, tackande Gud för den förras katholicism,
och varnande den senare för kätteri ””). Gregorius hade beslutat
ännu en jesuitmission till Sverige. Han underrättade
Sigismund att som han hört omtalas dennas kärlek för
kyrkomusiken, hade han utvalt tre skickliga ynglingar, hvilke
derjemte voro väl bevandrade i den heliga skrift, af hvilkas
sång och samtal han kunde hemta uppbyggelse. De voro
jesuiter, utsedde af Possevin, som ock för dem utfärdade
instruktion ***). De borde sorgfälligt dölja hvilke de egentligen
voro, noga gömma sina drägter och böcker, och under resan
endast i hemlighet förrätta sin andakt. De skulle utgifva sig
för att vara sände ifrån drottning Anna till hennes systerson.
Vid ankomsten till Stockholm skulle de vända sig till Nils
Brask och en pater Ubertus Vendelar; men i allt ställa sig
under ledning af jesuiten Sim. Nicovius. Hos konungen skulle
de gifva sig tillkänna, och försäkra honom om påfvens goda
vilja, ehuru vigtiga skäl icke tillåtit honom att gå konungens
önskningar till mötes. Finge de ej företräde hos konungen,
borde deras ärende skriftligen uppsättas, i vacker handstil,
emedan en sådan behagade konungen.
Huru desse mot-
-
*) Riksregistr. 1 och 3 maj och 4 juni 1585. Johannes Erici
begaf sig utrikes och ingick i jesuitseminarium. Hemkommen senare
återvände han till Lutherska kyrkan.
**) Theiner Urk. B. s. 76 f. Alla brefven äro af år 1585.
***) D. 3 maj 1585. Baazius p. 462 fr. Den var redan bekant 1587
för Abrah. Angerm. som omtalar den i Ref. err. Herb.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
