Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
Striden om biskopsvalet i Strengnäs.
Sigismunds val till konung af Polen.
Presterskapets inom Karls förstendöme förklaring
emot liturgien. Börjande affall ifrån denna
(till konung Johan III:s död 1592).
Bland de obestämda delarna i konung Gustaf I:s
testamente var ock den, hvilken var kyrkans skyddsherre inom
de förstendömen som tilldelades hans yngre söner. Var det
en konungens sjelfskrifna rätt, eller hade Gustaf tänkt sig
kyrkan och kyrkostyrelsen såsom så blott och bart en
särskild sida af staten och dess förvaltning, att hertigarnes rätt
måste i detta afseende vara jemnt lika med den de egde i
det öfriga herradömet öfver sina länder? Men om han ock
skulle ifrån de protestantiska grannländerna hafva lånat denna
grundsats, så kan man likväl icke föreställa sig det han äfven
skulle hafva velat tillägga dem rättigheten att inom sina
förstendömen pålysa eller aflysa den tro och gudstjenst, som
af deras undersåter borde omfattas eller förkastas, såsom detta
stundom i Tyska staterna skedde. Han anade väl icke de
söndringar som dock redan börjat visa sig inom
protestantismen inan han gått till hvila, och om han ansåg konungslig
magt och myndighet medföra de rättigheter, hvilka han ifrån
1539 tillade sig sjelf, så anade han knappast att den skulle
annorlunda kunna öfvas än för att bevara hans eget verk.
Nu var likväl saken kommen derhän, att den son som bar rikets
spira, ansåg sin konungarätt vara att inom kyrkan göra anord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
