- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
203

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203
ningar utöfver eller oberoende af kyrkans skick i hans faders
senare tid, och att den som ensam ibland sönerna ännu
innehade det genom fadrens testamente honom gifna förstendömet,
räknade för sin försteliga rätt och pligt att äfven emot
konungen sjelf uppehålla sin faders verk.
Den punkt omkring hvilken vid då varande förhållanden
och kyrkoförfattningens obestämda skick, frågan i synnerhet
vände sig, var rättigheten att utnämna biskopar inom
förstendömena, en rättighet hvilken redan konung Erik yrkade emot
sina bröder. Mellan Johan och Karl började oenighet i detta
afseende yppa sig i sammanhang med den förras fordran att
besluten rörande liturgien m. m. såsom fattade på allmänna
möten för kyrkan inom riket, vore bindande äfven för
förstendömets kyrka. Stadgan af 1582) besvarades af Karl genom
att konungen oåtspord sätta biskop Nils af Strengnäs ifrån
embetsutöfning och af egen myndighet förordna en man i hans
ställe, likasom han redan förut insatt en af biskopen i Skara
oberoende styresman öfver förstendömets till Skara stift
lydande delar. Men när genom innehafvarens död Strengnäs
biskopsstol blef ledig för ny utnämning, trängde frågan närmare
till afgörande.
Karl lät efter biskop Nils död anställa val enligt 1574
års kyrkoordning, och bekräftade den valda. Icke allenast
gjordes dervid intet afseende på stadgan af 1582, utan
svårligen kunde, helst sedan f. d. biskop Mårten af Linköping
nu var afsomnad, någon för Johan misshagligare person utses,
än den nu utkorade, f. d. professorn i Upsala, nu
kyrkoherden i Nyköping, liturgiens oböjlige motståndare, den undan
konungens hämnd flyktige, men af hertigen beskyddade Petrus
Jona: valet af denna man var ett öppet trots emot
konungen och hans älsklingssak liturgien. Det var ej underligt om
konung Johans vrede upplågade. Han förklarade valet ogiltigt,
då det skett honom oåtspord, och var ett ingrepp i hans
*) Se ofvan sid. 184.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free