- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Tredje afdelningen /
211

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211
liturgien, vore just det hvarmed messoffret betecknades. Den
hade åstadkommit så mycket ondt i riket: dit räknas
förstöringen af kollegium i Upsala, och den papistiska skolans
inrättning i Stockholm under Klosterlasse, ”den ock ganska
behändig var att bedraga den enfaldiga ungdomen”;
ynglingars bortförande till jesuitiska akademier, hvarifrån återkomne.
de utspridde falska meningar, men dock höllos i ära under
det andre föraktades och förföljdes; deras samvetsqual som
antagit liturgien; utprånglandet af papisternas på Svenska
öfversatta böcker.
Med papister, sakramentarier eller vederdöpare ville de
icke hafva något gemensamt. De hoppades att hvarken
konungen eller någon annan skulle fordra att de måtte införa
liturgien i sina församlingar, och ”så gilla den förening om hvilken
taladt vardt i Vadstena herredag” ”).
Utlåtandet utdelades till alla förstendömets prester genom
afskrifter som på hertigens befallning gjordes i skolorna på
det sätt att lärarne dikterade det för sina lärjungar”). Det
spriddes ock inom konungariket, med nödiga försigtighetsmått
för budbärarenas personliga säkerhet ***).
Detta var vid den tid då Sigismund öfvergick till Polen,
för att emottaga den genom Stefan Bathoris död den 12 dec.
1586 lediga kronan. Konung Johan och riksens råd voro betänkte
att härvid trygga Sveriges så väl kyrkliga som borgerliga
frihet, hvarvid dock, likasom rådet i senare afseendet sörjde
för egen myndighet, så tänkte både konung och råd i förra
afseendet på den liturgistiska ordningen. I samma dagar som
i Strengnäs under hertig Karls skydd hans förstendömes
prester sökte afvärja liturgien såsom ett förebud för påfvedömet
*) Klerkeriets bekännelse i Strengnäs stift om liturgien. Finnes i
många afskrifter.
**) Raimundius 1. c.
***) ”Nuntius quispiam ignotus sub crepusculum eam huc attulit, et
mox tamquam re male gesta se surripuit, nusquam postea visus vel
repertus”. Bref från Upsala domkapitel d. 16 juni 1589 (Nettelbladt 1. c.
4, 95).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/3/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free