Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
och orsaken till mycket ondt inom riket, uppsatte konungen
och rådet i Vadstena de vilkor som skulle värna denna
ordning, konung Johans kyrkoförfattning, emot hans sons papism.
Sigismund skulle, då han under fadrens lifstid besökte Sverige,
icke hafva flera prester än han hittills haft i sitt hof: han
skulle sedan icke medföra flera än tio, och åter taga dem
med sig då han lemnade landet, och ej tillåta dem, medan
de här vistades, någon tjenst vid kyrkor och skolor, icke
heller att smäda landets religion. Fri religionsöfning skulle
icke tillåtas dem som voro af annan tro, så vida ej konungen
af synnerliga orsaker funne skäl att åt någon bevilja den.
De Svenskar som åtföljde honom till Polen, skulle der åtnjuta
religionsfrihet: de som icke omfattade den vid landets
domkyrkor och flertalet af folket bekända tro skulle icke få
inträda i offentlig tjenst eller åtnjuta underhåll. Kloster och
hospitaler skulle behållas i det skick de enligt landets nu
varande religion hade”): Vadstena skulle få behålla en
påfvisk prest, men det likväl tillåtas de nunnor som det
önskade, att taga nattvarden under begge gestalterna. De
kyrkoceremonier som redan antagits eller under konung Johans
lifstid kunde införas, fingo ej förändras. Gregorianska
kalendarium skulle icke införas”). De inkomster som voro
erkebiskopen, biskopar och prester förlänade af konung Johan,
skulle ej fråntagas dem af hans efterträdare: för första gången,
emedan dessa inkomster betraktades såsom förläning af kronan,
sökte man nu trygga dem för förändringar, hvilka man
befarade af en påfvisk konung***).
*) ”Secundum universalem regni religionem modernam”.
**) Införandet af det förbättrade kalendarium var vid denna tid en
kyrklig fråga. Det hade såsom anordning af kyrkans högtidsdagar
utgått i påfven Gregorii XIII:s namn 1582, och genom hans påbud införts
i de Romersk katholska länderna, hvarföre i de protestantiska allmänt
protesterades deremot, för att ej genom dess antagande synas visa
lydnad för påfven.
***) Constitutiones quibus. Sigismundus. . in regem Poloniæ eligi
poterit. Vadstena d. 10 maj 1587. (Riksarkivet). Sigismunds försäkran
af d. 5 sept. i utdrag hos Baazius p. 474. Werwing 1, 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
