Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
äfvensom att välja erkebiskop och biskopar i de redan
ålderstigna stiftsherdarnas ställe. Han förmanade till enighet och
fridsamhet, och att en hvar måtte upprätta den andra med
saktmodig anda.
Ännu hade ingenting offentligen sedan mötets början
angifvit den ton som mötet skulle taga. Denna anslogs först
följande dag, d. 27 febr. Professorn Erik Schinner höll denna
dag ett föredrag om den heliga skrift och om theologiens
studium: han prisade Luther och konung Gustafs förtjenster
om kyrkan, utfor emot liturgisterna och särdeles biskoparna,
som, ehuru de borde hafva insett liturgiens skadlighet, af
hofsmicker understödt konung Johan, hvilken endast i god
afsigt befordrat dess sak: f. d. kyrkoherden Petrus Paulinus
bestraffades strängt för en sin skrift för liturgien.
Kyrkomöten hade under denna tid gagnat till intet, då fråga dervid
endast var om liturgiens underskrift. Biskoparne,
professorerne och de förnämste bland presterna sammanträdde sedan
till en öfverläggning om mötets ordning och gång. Vid frågan
om ordförande för mötet yrkade här biskoparne att
erkebiskopsvalet måtte uppskjutas till dess mötet i öfriga frågor
fattat sitt beslut. Professorerne åter i Upsala och erkestiftets
presterskap fordrade att erkebiskop måtte genast väljas,
emedan de icke kunde deltaga i mötet, så vida icke
erkebiskopen eller någon i erkebiskopens ställe dervid förde ordet.
Man kan icke misstänka att lumpen ömtålighet om
erkestiftets företrädesrätt häri haft mesta del. Men då alltid
erkebiskopen, så vidt kyrkans frihet varit aktad, ansetts såsom
sjelfskrifven ordförande vid kyrkomöte, eller, såsom vid det
första kyrkomötet af reformatorisk riktning år 1529, vid
erkebiskopsstolens ledighet en förordnad å dess vägnar ordförande,
så var väl önskan att bevara kyrkans frihet den egentliga
orsaken till yrkandet på erkebiskopsval framför andra
öfverläggningar: man befarade utnämning af præses i verldsliga
magtens namn, eller skydde till och med den som det tycktes
kalviniserande formen af ett fritt val af ordförande; sanno-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
