Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
likt inverkade ock fruktan att någon af de för kalvinism
misstänkta presterna skulle utses. Derföre var det väl ock som, sedan
hertigen denna dag ankommit, han följande dagen d. 28 febr.
uppvaktades af erkestiftets tre förnämsta prester,
kyrkoherdarna i Gefle, Tierp och Ljusdal, som på stiftets vägnar
bådo att genast få skrida till erkebiskopsval. Hertigen lofvade
att följande dagen, sedan han öfverlagt med riksens råd,
gifva svar. - Då äfven biskoparne infunno sig hos hertigen,
emottogs biskop Petrus af Linköping med stränga förebråelser
för sitt ovisa nit vid liturgiens befordran: biskopen erkände
och afbad sitt fel. Äfven inom presternas sammankomst fick
kyrkoherden i Upsala Joakim uppbära dylika förebråelser af
riksdrotset Nils Gyllenstjerna förebråelser och ursäkter
förekommo äfven i afseende på åtskilliga andra prester.
Sedan sakerne nu voro förberedda för öppnandet af
mötets förhandlingar uppträdde d. 1 mars på presternas
samlingsrum riksens råd anförde af riksdrotset Nils Gyllenstjerna,
som å hertigens och rådets vägnar helsade presterna
välkomna, och tillkännagaf att hvad konung Johan redan lofvat,
och hvad presterskapet önskat, att ett fritt kyrkomöte måtte
hållas, det skulle nu ske. Enighet i tro och kyrkoseder vore
nödig äfven för fäderneslandets timliga lugn och välfärd,
såsom det visade sig af de härjande strider som nu rasade
inom Frankrike och Nederländerna. Hvar och en borde tillåtas
att fritt och öppet säga sin tanka, och vara redo att för den
gifva skäl.
I eget och riksens råds namn förklarade han,
att de ville blifva vid Augsburgiska bekännelsen af år 4530
och den kyrkoordning som erkebiskopen Laurentius Petri d.
ä. infört och stadgat. Han frågade presterna, om de kunde
lofva och försäkra att äfven de nu frånvarande skulle gilla
och godkänna de närvarandes beslut. Detta bejakades
enhälligt. Konungen, tillade riksdrotset, skall då han
hemkommer, icke vara herre öfver vår tro och våra samveten,
hvarföre man nu borde uppsätta och samtlige underskrifva
en trosbekännelse, hvilken kunde föreläggas konungen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
